Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några svenska forskningsresor från föregående tider.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 7 2
FAUNA OCH FLORA
maren nästan alldeles uttorkade tillflöden till Olifantfloden.
Sparrman har beskrifvit det i K. Vet. Akad. Handl, under namn
af Ekebergia capensis, ■>■ efter Capitenen vid K- Amiralitetet och
Sv. Ostindiska Compagn. Herr Karl Gustaf Ekeberg, Kongl.
Vet. Akadem. Ledamot, och Ridd. af Kongl. Vasaorden, hvilken
var första orsaken till min resa, och hvilken till sådan
åminnelse af Floras produeter, med nit och mångfaldigt bemödande
för Natural Historien, gjort sig ganska förtjent». För en
lyckad återlåtning får Sparrman i läkararfvode en stoppad utter
(Lutra capensis), som medtages hem. Klippdassarna (Cavia)
äro allmänna och få af befolkningen skulden för en farlig
sjukdom i boskapens urinvägar. Mot öster träffas hjordar af
haartebest, och det är godt om den lilla förut nämnda af
Thunberg beskrifna antilopen.
Sista hälften af november tillbringas på en gård vid
Zee-koe-Rivier, en liten kustbäck på sydsidan. Tiden användes
som vanligt men också till kartläggning af kusten. Som god
patriot kallar Sparrman »2:ne betydliga uddar efter tvänne
förfarna Svenska Sjömän, de tillika uti Afrikanska kustpejlingen
mycket förtjente Capitenerna Ekeberg och Burtz». De
föreslagna namnen tyckas dock ej blifvit antagna af geograferna;
hvarken »Point Ekeberg» (som det tycks Cape S:t Francis)
eller Bursenhoek (på Sparrmans karta beläget alldeles vid
Gamtoosfloden) kan jag återfinna på en nutida karta,.som
naturligtvis äfven i mycket annat afviker från Sparrmans.
Väntan på vägvisare var orsaken till det långa dröjsmålet;
bonden man bodde hos hade lofvat säkert folk och goda dragare,
men just nu var brådaste skördetiden, hvarförutom slafvarna
hade »fastnat uti en bilieus Feber». Sparrman måste därför
först bota dem, och det gör han med hiskliga hästkurer. Han
vill ha dem att kräkas, men på hottentotterna bet ej vanliga
medel. »En nyss fångad vid pass 20 års yngling fick XI gran
Gummi Gutta, därefter »tekoppstals af Aqua benedicta grumligt
och med flit omsqvalpadt med Crocus antimonm, och då ej
heller detta hjälpte, »en half aln söderskuren torr Tobak och
stora Spillkummar af stark Tobaksinfusion och tillika nedsvälja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
