Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smärre meddelanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÄRRE MEDDELANDEN
47
Egendomlig lokal för bändelkorsnäbb.
Vid genomläsningen af B. Bergs notis om fyndet af en
bändelkorsnäbb från Västergötland framkallades i mitt minne erinringen om
en af de gladaste veckorna i mitt lif, en hastigt svunnen augustivecka
år 1889, då vetenskapsidkarna på Kristinebergs zoologiska station
i en förhyrd jakt i sällskap med »skraparna» Anders och Ola gjorde
en forskningsfärd till ett flertal öar och kringliggande vatten längs
den bohuslänska kusten, däribland äfven de s. k. Väderö-öarne. Vid
vår första promenad på hufvudön upptäcktes en fullkomligt orädd
hanne av bändelkorsnäbben. Hans obekantskap med människan
gick så långt, att han nära nog hade låtit taga sig med handen.
Om jag icke minnes galet, utgjordes det sällskap, som hade nöjet
se denna sibiriska fågel på Sveriges snart sagdt västligaste punkt,
af aflidne professor Bergendal, professorerna Wirén och Karlgren
samt läroverksadjunkten Svensson från Stockholm jämte meddelaren.
Möjligen var en eller annan af dessa herrar icke med vid finnandet
af fågeln, men säkerligen skola de ännu lefvande kunna intyga
tilldragelsen, då fyndet efteråt diskuterades.
I Aug. Carlsons »Sveriges Fåglar» omtalas äfven ett par fynd
af bändelkorsnäbb i Bohuslän, i båda fallen hannar, nämligen på
Tjörn 1840 samt vid prästgården på samma ö, den 4 juli 1844.
y. E-r.
Märklig naturföreteelse. Millioner bergfinkar.
I socknen Kågeröd i Skåne ha sedan midten af december
samlats stora flockar af bergfinkar, som dagligen hafva ökats och
kunna nu räknas i millioner. Vid ett besök på platsen iakttog jag
följande: Två små grandungar(3—4 tunnland), belägna invid
Kåge-röds järnvägsstation, hafva bergfmkarna valt till sitt nattherberge.
Då fåglarne ej återkommo till grandungen förrän vid 4-tiden på
eftermiddagen, hade jag god tid till att bese deras nattliga hviloställe.
Hela marken och granarna voro betäckta af ett tjockt lager med
deras exkrementer, som på afstånd liknade rimfrost. Nu var tiden
inne för deras »hemkomst», som befolkningen på platsen kallar den.
Den första flocken på ett par hundra var nu i antågande och
åtföljdes efter en stund af 5—6 andra lika stora flockar. Men dessa
voro endast förtrupperna. Ungefär en kvart därefter kom den
egentliga hufvudstyrkan, som bestod af millioner och åter millioner. Vid
morgongryningen draga de åter till sina matställen i de stora
bokskogarna på Söderåsen, som i år äro alldeles öfverfyllda af bokollon.
Då är det en mäktig och imponerande syn att se deras affärd.
Liksom på en gifven signal lyfter sig hela fågelmassan, hvilken i bredd
lär vara 300 meter och behöfver en dryg halftimme att draga förbi.
Gammal prenumerant
pä »Fauna o. Flora».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
