Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flyttfåglar som fröspridare. Af Aug. Heintze
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io4
FAUNA OCH FLORA
ämnen». Liknande uppgifter lämnas ungefär samtidigt från
Österrike, där Schwaab iakttagit, att dessa fåglar om
vintern förtära »gräs, hvaraf de hålla sig feta». Mer intressanta
upplysningar finna vi hos Jäckel, som meddelar, att äfven
frön af Alistna, Polygonum, Scirpus- och Carex-arter ibland
kunna träffas i muskelmagen hos enkelbeckasiner.
Beträffande dubbelbeckasinen skrifver Nilsson, att man
stundom äfven finner växtlämningar, såsom frön och fina
vattenväxter, i dess muskelmage. Om halfenkla beckasinens
födoämnen känner man ej mycket. Enligt Sundevall och Kinberg
förtär denna lilla vadare ibland »frön, rötter och spetsar af
gräs», enligt Holmgren och Carlson dessutom åtskilliga slags
gräsfrön, en uppgift, som de säkerligen hämtat ur Brehms
»Djurens lif».
Af vikt för vår undersökning är äfven, att våra
beckasin-arter liksom de flesta andra smärre vadare sluka sand och
smärre gruskorn, om ock i ringa mängd. Enligt Sundevall
och Kinberg ha enkel- och dubbelbeckasinerna för vana att
kasta upp osmältbara ämnen i form af »bollar».
Från Jäckel stamma de första säkra iakttagelserna öfver,
att åtminstone en del snäppor vissa årstider hålla till godo
äfven med vegetabilisk kost. I magen hos myrsnäppan fann
han sålunda »frön» af Polygonum Hydropiper och Per sicaria,
Potamogeton, Rumex samt Pilularia globulifera; hos
kärrsnäppan små frukter eller frön af näckros, Polygonum Persicaria,
Potamogeton och Ranunculus; hos brushanen nötter af
Polygonum Persicaria o. s. v.
Swenander1 har undersökt muskelmagens beskaffenhet
hos en hel rad smärre vadare, såsom Numenius, Vanellus,
Cha-radrius, Tringa, Totanus, Pavoncella, Scolopax, Gallinago och
Rälius, och därvid funnit, att den tillhör den vanliga
allätaretypen, liksom fallet är med exempelvis kråkfåglarna. Svagast
muskulös är magen hos morkullan och beckasinerna. Genom
försök har jag kunnat visa, att äfven rätt tunnskaliga frön,
1 Studien uber den Bau des Schlundes und des Magens der Vogel. K.
Norske Vidensk. Selskabs skrifter r902.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
