Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flyttfåglar som fröspridare. Af Aug. Heintze
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ettårig och har ungefär 1,5X1 mm. stora nötter med hård och
fast vägg. Egendomligt är, att den ej vunnit större spridning
på Gotland genom exempelvis häst och ko, hvilka ej sällan
sprida ikring ältgräset.[1]
Från Engelska kanalen har R. ophioglossifolius sannolikt
nått fram till Gotland med hjälp af beckasin, sumpsnäppa
eller någon annan mindre vadare.
Coleanthus subtilis är ett litet tufvadt gräs, hvars strån
uppnå en längd af endast 2,5—7 cm. I Europa har det träffats
på några få ställen, såsom i södra Böhmen och västra
Frankrike. Det växer här på långsluttande dammstränder, i
uttorkade fiskdammar o. s. v. Kerner antager, att det förts till
dessa växtplatser genom flyttfåglar, vid hvilkas fötter eller
näbbar frukterna klibbat fast med slam eller dy. Det väckte
stor förvåning i botaniska kretsar, när Coleanthus år 1837
upptäcktes i södra Norge, på en öfversvämmad, lerig älfstrand
ett par mil norr om Kristiania. År 1842 insamlades där ett
stort antal exemplar, hvarvid den antagligen utrotades, ty
sedan dess har man förgäfves sökt den.
Att Coleanthus förts till södra Norge af hemvändande
flyttfåglar, har framhållits af Sernander (1901) och Wille
(1914). Af skäl, som redan anförts, kan denna spridning
knappast ägt rum på epizoisk väg. Ty transport af frön,
fastklibbade genom dy och jord, är ett föga effektivt
spridningssätt, som endast verkar på korta afstånd och hufvudsakligen
vid fuktig väderlek.
Då Coleanthus är ettårig, ha dess frukter ej gärna kunnat
komma in i muskelmagen hos den lilla vadare, som fört
densamma den långa vägen till Norge, på annat sätt än med
insekter, maskar o. s. v., hvilka fågeln förtärt på någon af
Coleanthus söderut belägna växtställen. Fruktens beskaffenhet
tyder på, att den ej transporterats till vårt grannland genom
vadare, som sluka sand- eller smärre gruskorn för att därmed
krossa födan. Enligt min mening har spridningen utförts af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
