Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några förlinnéanska, uppgifter angående zoocecidier i svensk botanisk litteratur. Af Otto Gertz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ZOOCECIDIER I SVENSK BOTANISK LITTERATUR 14g
med säkerhet afgöra. Han lämnar endast följande kortfattade
beskrifning af uva quercina: Crescit sub terra ad radices
quer-cuum1 annosarum, hvilket sålunda antyder, att den skulle
uppträda å grofva, åldriga ekrötter. I Bauhini Pinax theatri
botanica, där uva quercina omnämnes bland andra Quercus
Excre-menta (p. 422) — ett arbete, hvilket Franck säkerligen haft att
tillgå vid utgifvandet af sin Speculum botanicum —,
förekommer emellertid följande, efter Thalius citerade uppgift: Uva
Quercina in annosarum Quercuum truncis, hvilket syftar på
dess förekomst å stammar af ek. Måhända hafves motsägelsen
med antagandet, att Franck träffat det han kallat uva quercina
under mosstäcket vid ekstammars bas, nära eller å rothalsen.
Just på detta sätt uppträder den gallbildning, som framkallas
af Trigonaspis megaptera Panzer [Houard: 1280] och som för
öfrigt utmärker sig genom rundad form och vackert röd färg
[Hypodrys, fungus rubens, Bauhinus]. Cecidiet erinrar till sitt
utseende lifligt om röda vinbär. Det förekommer visserligen i
vårt land, men tillhör icke de vanliga, vid ek bundna
gallbildningarna. Det har af mig anträffats endast å en lokal i södra
Skåne, Svaneholm, där det sommaren 1915 uppträdde å
mar-vuxna ekar på kärrartad mark. Cecidierna voro till största
delen dolda af mosstäcket vid eller under marken.
På större afstånd under markytan träffas å ekrötter två andra
cecidier, med hvilka man eljest skulle kunna identifiera Francks
uva quercina. Dessa galler framkallas af Biorrhisa aptera
Bose. [Houard: 1289] och Andricus radicis Fabr. [Houard:
1290]. I likhet med förut beskrifna cecidium äro äfven de till
en början röda, köttiga och bärlika, men blifva senare hårda
och träaktiga, och gallerna af Andricus radicis sammanflyta
därjämte till stora, svampiga massor, hvilket onekligen skulle
göra benämningen uva quercina på senast anförda cecidium
föga betecknande. Båda cecidierna förekomma i vårt land.
Det förra har af mig träffats å ekrötter i Svaneholms skog,
och det senare är, enligt exemplar i framlidne akademiadjunk-
1 I originalet står querculum, hvilket dock torde vara ett af författaren
förbisedt tryckfel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
