Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några förlinnéanska, uppgifter angående zoocecidier i svensk botanisk litteratur. Af Otto Gertz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ZOOCECIDIER I SVENSK BOTANISK LITTERATUR
159
dela en beskrifning af Lappland och dess växtvärld, grundad
på de iakttagelser, Olof Rudbeck anställt under sin år 1695
med offentligt understöd företagna forskningsfärd. Planen kom,
som nämndt, icke att förverkligas, då manuskriptet vid branden
1702 gick förloradt. Rudbecks under resan gjorda
anteckningar äro emellertid i behåll1 — de återfunnos år 1896 bland
Linnéanska manuskript i Linnean Societys bibliotek i London af
prof. Th. Fries —, och likaså hafva originalfigurerna till
Rudbecks lappländska växter bevarats. I berörda dagbok
omtalar Rudbeck, att han anträffat »straxt utom Staketet i Törne
(Torneå) en myckit rar nässla med wriden röd stiälk och
bladen halfwa delen röda och halfwa parten gröna». [Fries, III,
497.] I den år 1720 — som man numera vet [Fries, V, 355] —
af Rudbecks måg, Petrus Martin, utgifna förteckningen öfver
de för vetenskapen nya eller i annat hänseende mera
intressanta växtarter, Rudbeck under sin resa anträffat, kallas
ifrågavarande växt Urtica urens minor, foliis eleganter variegatis, caule
intorto rubente. Som jag i föregående arbete sökt visa, torde
det här vara fråga om det karakteristiska, af Aecidium urticae
förorsakade mykocecidiet på Urtica urens L. Detta yttrar sig
nämligen i lokal rödfärgning af bladskifvan jämte krökning och
förtjockning af bladskaft och stamled.
I växtkatalogen från år 1720 nämnes därjämte en Salix
alpina latifolia rosea. Denna videros, Salix rosea [eller Rosa
salicina, som den af andra forskare blifvit kallad], är
ingenting annat än en af gallstekeln Rhabdophaga rosaria H. Löw
härrörande gallbildning å Salix caprea L. (3 humilior [Houard:
784]. Originalfiguren härtill finnes nämligen kvar bland
Rudbecks efterlämnade, numera å Leufsta fideikommiss förvarade
planscher, och deformationen ifråga omnämnes redan på
1840-talet af Hartman i en uppsats, där denne identifierat de å
planscherna afbildade lappländska växterna. En mera detal-
1 Dock icke den egentliga, under resan förda dagboken, utan ett år 1696
författadt utkast till en skildring af resans gång jämte en öfversikt af det
därunder vunna vetenskapliga utbytet. — Se Fries, Th., Ill, p. 485.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
