Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Studier öfver fjällvråken (Archibuteo lagopus) i finska Lappland. Af Carl Finnilä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STUDIER ÖFVER FJÄLLVRÅKEN
169
gamla ungar i klippbrant. Nästets yttre diameter 102 cm.,
inre 24 cm., djup c. 5 cm.
20. Tana älf (björkzonen) 27. VI. bo med en mindre och
3 större dunungar i klippbrant.
21. Kevujoki (barrskogszonen) 29. VI. bo med 3 rätt stora
ungar i klippbrant.
Af de omtalade 21 st. bona voro 12 eller 57,1 % belägna
inom bjorkzonen, de öfriga 9 eller 42,9 % inom
barrskogszonen. — I 14 fall (66,7%) voro dessa nästen byggda på
utsprång uti mer eller mindre brant stupande bergväggar (se
bild 1). I 3 fall (14,3 %) voro nästena anbragta på marken
eller på större stenar (bild 2—3) och i 4 fall (19,o%) i träd
(tre i tallar och ett i björk). Äggens antal växlade rätt betydligt,
ty det var 2—5. Uti 4 bon (19,o %) funnos 2 ägg, uti 8 bon
(38,i %) 3 ägg, uti 8 bon (38,i %) 4 ägg och i ett bo (4,8%) 5
ägg. Medeltalet ägg per bo (69 ägg och 21 bon) blir 3,3.
Till sitt yttre omfång variera fjällvråkbona betydligt. Af
12 st. uppmätta nästen uppvisade det största en diameter om
110 cm., under det att det minsta i genomskärning var endast
48 cm. Själfva boskålen växlar äfven rätt mycket, ty den kunde
i diameter vara 16 — 31 cm. Nästenas djup varierade mellan 3
och 7,2 cm. I allmänhet voro de i träd byggda bona mindre
än de, hvilka anbragts på stenar eller i klippafsatser. Jfr ofvan
de mått, som anföras för de skilda bona!
Hvad byggnadsmaterialet i bona beträffar, synes det
förnämligast utgöras af tall- och björkgrenar. Uti de periferiska
delarna bestå nästena af tjocka, vindfallna grenar, hvilka fågeln
på ett sinnrikt sätt flätat inom hvarandra, under det att bonas
centrala partier bildas af klenare kvistar, små jordtorfvor och
fjällris. Balen består hufvudsakligast af fjolåriga grässtrån,
mellan hvilka stundom någon fjäder blifvit instucken. Ibland
kan man till och med finna klädtrasor, ulltappar o. d. i boet
(se bild 3). I ett af mig undersökt bo, i hvilket funnos späda
ungar, anträffades en stor mängd rip- och hökugglefjädrar
(jämte kvarlefvor af dessa fåglar). Fjädrarna hade synbarligen
lämnats kvar i nästet för att skydda ungarna mot kyla, ty
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
