Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Längs hvilka vägar ankomma Lapplands vadare och simfåglar till sina häckningsorter? Af Ludv. Munsterhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-194
FAUNA OCH FLORA
man väl antaga, att de arter, som under sin häckningstid
äro bundna till det nordligaste Lappland, ankomma dit mera
indirekt, om jag så får säga, hvaremot de öfver hela Lappmarken
häckande fåglarne anlända direktare, d. v. s. längs de söderut
rinnande älfsystemen, hvarunder de ursprungligen stora
flockarne oaflåtligt förminskas vid passerandet af de resp.
arternas vidsträckta häckningszon, till dess att ett endast
jämförelsevis litet antal återstår för de nordligast belägna
häckningslokalerna.
Under vårarne 1911, 1912 och 1916 vistades jag i
Kön-kämä-älfvens dalföre i Svensk-finska Lappland och var
därunder i tillfälle att följa med de särskilda fågelarternas
flyttningar till orten. Redan våren 1911 fäste jag mig vid att
långtifrån alla arter anlände till sina häckningsorter söderifrån
längs vattendragen och myrsträckningarna, utan visade en hel
mängd iakttagelser samt diverse uppgifter af ortsbefolkningen,
att sträcket i många fall hade en motsatt riktning. Under det
följande året (1912) fortsattes dessa iakttagelser och blef
därunder en hel del omständigheter, som dittills förefallit mig
osäkra, klargjorda. För att ytterligare komplettera dessa fakta,
reste jag senaste vår återigen dit upp, och förutom egna
kritiska observationer upptecknade jag nu en mängd uppgifter,
som jag genom samtal och förfrågningar erhöll af ortens
fångstmän. I en af mina tidigare afhandlingar (»Om Fågelfaunan i
Könkämädalen», Acta Societatis pro Fauna et Flora fennica,
34, 1911) har jag beträffande vissa arter redan påpekat dessa
flyttningsförhållanden, men materialet var då ännu alltför
bristfälligt att tillåta ett bestämdare och mera omfattande uttalande
öfver detta ämne.
Professor J. A. Palmén har i Atlas öfver Finland, 1910,
redan yttrat som sin åsikt, att en del lappska fågelarter
ankomma till häckningslokalerna från den norska kusten.
Åren 1907, 1908 och 1909 vistades jag för faunistiska
studier vid Torneå och Muonio älfvar, och de iakttagelser, som
då blefvo gjorda speciellt beträffande ortens fågelsträck, hafva
gifvit stöd åt mina senare studier i denna riktning. Till min
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
