Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Längs hvilka vägar ankomma Lapplands vadare och simfåglar till sina häckningsorter? Af Ludv. Munsterhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄGAR FÖR LAPPLANDS VADARE OCH SIMFÅGLAR
203
lands amter, och det synes mig mycket sannolikt, att de flyttat
dit direkte från sina sommarlokaler i Lappland. Af ortsborna
i Könkämädalen har jag hört, att det längs Könkämä- och
Kummaälfvar försiggår ett ganska starkt sträck norrut och
mot väster om hösten, men märkligt nog försiggår vårsträcket
ej längs samma vägar, utan tycks det komma söderifrån uppåt
längs vattendrag och myrsträckningar. Såsom kändt, häckar
ett ganska stort antal svanar i södra Karesuando samt Vittangi
och Jukkasjärvi socknar, men i Könkämädalen eller
angränsande trakter är den däremot ej anträffad häckande. De
härstädes uppträdande svanarne om hösten ankomma följaktligen
söderifrån, norrut och mot nordväst och äro med all
sannolikhet just de, som tillbringa vintrarne vid Nordnorges
kuster.
Anas boschas (Linné). Under vårsträcket går ett stort
antal exemplar af denna art norrut längs Torneå-Muonio
älfsystem. Men diverse företeelser gifva dock vid handen, att
gräsanden också anländer till de höglappska häckningsorterna
från norska kusten. Under vintern 1910 och 1911 var jag i
tillfälle att konstatera artens tämligen rikliga förekomst
innanför Senjen i Tromsö amt, och ortsbefolkningen berättade mig,
att arten alla vintrar allmänt uppehåller sig i dessa trakter
samt vid vårens inträde drar sig in i fjordarne och de
sedermera isfria älfvarne, hvilkas källor till dels ligga i
gränstrakterna mot Sverige.
I Könkämädalen är arten icke allmän, men iakttages dock
årligen i några par. Under en del vårar har man kunnat
konstatera, att den först visar sig i de längst uppe i älfven
förekommande öppna ställena, ehuru betingelserna vore bättre
nedåt. Sålunda iakttogs den år 1912 för första gången
omedelbart nedanom Kilpisjärvi, och år 1916 likaså i närheten af
Kummaenos förening med Könkämäälfven. Till dessa trakter
torde den också så godt som uteslutande anlända från kusten
längs Lyngen- och Kummaälfvarne, där den enligt uppgifter af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
