Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Längs hvilka vägar ankomma Lapplands vadare och simfåglar till sina häckningsorter? Af Ludv. Munsterhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄGAR FÖR LAPPLANDS VADARE OCH SIMFÅGLAR
205
Fuligula fuligula (Linné). Utan tvifvel ankommer största
delen af Lapplands viggar från norr och väster till sina
sommarlokaler. Jag observerade den aldrig under vårsträcket i
Turtola-Kolari, men iakttog den om somrarne därstädes i ringa
antal. Enligt uppgift af ortsbefolkningen i norra Kolari skall
den en del vårar vara allmän därstädes, men dess sträck torde
i så fall ha försiggått längs andra vägar än Torneå och Muonio
älfvar.
Äfven denna art förekom parvis här och hvar rundt Tromsö
våren 1910, och vårvintern (mars) 1911 iakttog jag den också
innanför Senjen tämligen allmänt. I Könkämädalen förekom
den vårarne 1911 och 1912 jämnt fördelad öfver hela
älfområdet, men föreföll våren 1916 att vara tämligen sällsynt.
Våren 1912 såg jag de första flockarne komma uppifrån nedåt
vid Saarikoski, och våren 1916 iakttog jag den bara i
nordligaste delen af Könkämäälfven samt i Kummaälfven.
Clangula glaucion (Linné). Denna art är mycket allmän
i Turtola-Kolari, och om vårarne försiggår ett ganska lifligt
sträck längs Torneå och Muonio älfsystem uppåt. Emellertid
meddelades mig af ortsborna i Könkämädalen, att en stor del
knipor ankommo dit från norska kusten; de första kniporna
ses — enligt samma källa — i Lyngenälfven samt något senare
i trakterna nedanom Kilpisjärvi. Sålunda iakttogs det första
paret i Könkämädalen för varen 1911 den 3 maj i ett öppet
strömställe omedelbart under denna sjö, och 1912 såg jag det
första paret komma norrifrån längs älfven förbi Saarikoski
gård.
Det förefaller sålunda, som om denna art ankomme till
sina lappska häckningsorter både från söder och från norska
kusten.
Oidemia fusca (Linné) och Oidemia nigra (Linné). Svärtan
förekommer häckande i Turtola och Kolari, men var under
vårsträcket synnerligen sällsynt därstädes. Sjöorren iakttogs
ej i Turtola Kolari under vår- eller höststräcket, men skall en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
