Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ornitologiska iakttagelser i Vilhelmina socken af Åsele Lappmark. Af Bo Witt-Strömer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORNITHOLOGISKA IAKTTAGELSER I VILHELMINA SOCKEN 217
mina och angränsande socknar anföras inom citationstecken.
I vissa fall har jag äfven medtagit uppgifter om intressantare
fågelfynd från andra delar af Västerbottens län.
För värdefulla råd vid utarbetandet af föreliggande
uppsats har jag att tacka fil. doktor Aug. Heintze.
Corvus cornix.1 Iakttagen i alla delar af socknen fastän
ingenstädes i större mängd. Häckar helst i närheten af de
större byarna.
Corvus frugilegus. Ett exemplar sköts för några år sedan
och finnes uppstoppadt hos kronolänsman Lindström i
Vilhelmina.
Corvus corax. »Garanes» (lapskt namn). Förekommer
inom hela området. År 1915 anträffades ett bo med ungar
strax i närheten af Gittsfjället. Under afverkningarna sistlidne
vinter dödades åtskilliga renar, och vid dessa uppehöllo sig
under försommaren många korpfamiljer, hvilka under högljudt
skrän fråssade på de i förruttnelse stadda kropparna.
Coloeus monedula. Ett individ iakttogs i Gransjöriset den
19 maj 1915.
Pica pica. »Skir». Allmän och går ända upp till byarna
omkring Marsfjällen.
Cractes infaustus. »Koksik»; »Röfugl»; Lafhök».
Förekommer öfverallt i socknens skogstrakter.
En vanlig företeelse, hvars upphof åtminstone i många fall
får tillskrifvas lafskrikan, har jag iakttagit i höst. Hon tyckes
nämligen samla hattsvampar och upphänga dem i björkar, där
de fastkilas i kvistklykor. Svamparna ha i alla närmare
undersökta fall utgjorts af kremlor (Russula) och andra skiflingar
samt rörsoppar (Boletus), de flesta med vidhängande fot och
med i torrt tillstånd 5—6 cm. breda hattar. Man vore frestad
tillskrifva ekorren dessa fynd, men de upphängda svamparna
ha oftast anträffats i rena björkbestånd och på så långt
utskjutande och fina kvistar, att ekorren omöjligen skulle kunnat
komma dit. Min åsikt delades äfven af jägmästare Risberg.
1 Nomenklaturen och artföljden är densamma som i professor Lönnbergs
fauna öfver »Sveriges Ryggradsdjur II».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
