Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smärre meddelanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÄRRE MEDDELANDEN
285
skall snarast ratificeras i Washington och genast därefter träda i
kraft samt gälla i 15 år. Om det ej uppsäges 12 månader före
fördragstidens slut, skall det därefter förlängas ett år i sänder.
E. L.
Fågelrester i asfaltkällor.
Vid ett par föregående tillfällen har i denna tidskrift omtalats
de rika och intressanta fynd af lämningar efter däggdjur och fåglar,
som gjorts i asfaltkällor, särskildt i Kalifornien. Nyligen ha i en
amerikansk tidskrift lämnats några uppgifter om de fågelbensfynd,
som tillvaratagits i den ryktbara asfaltbassängen La Brea i
Kalifornien. Denna har varit verksam såsom en »dödsfälla» ända in i
nutiden och 60 procent af de fågelben, som funnits, ha kunnat
identifieras såsom tillhörande ännu lefvande arter. Men en hel del
arter äro kända endast genom dessa fynd. Så t. ex. har man
funnit skelett af fem slags örnar, men af dessa finnas i nutiden
blott kungsörnen och den nordamerikanska hafsörnen, och af de ej
mindre än sex gamformerna, som inbäddats i asfalten, kan nutiden
blott ståta med de ytterst fåtaliga ännu kvarlefvande exemplaren af
den nästan utrotade kaliforniska kondoren. Af de mera oväntade
fynden kunna omnämnas en »stork» och en »påfågel», båda nu
utdöda. Väfvarstarar {Icteridae) af olika slag, hackspettar, vaktlar,
Kandagås, häger, trana, korp, falkar o. s. v. ha funnits där. A
andra sidan har man förvånat sig öfver att vissa arter, som nu äro
allmänna i omgifningarna, såsom t. ex. en dufart, ibisar, skedstorkar
o. s. v., helt och hållet saknas. Det märkligaste fyndet är utan tvifvel
en jättestor roffågel, som af L. H. Miller kallats Teratornis. Dess
nyckelben (furcula) är ungefär 175 mm. långt och omkring 112
mm. från spets till spets af gaffeln. Skallen är större än en
struts-skalle. Denna jätte säges vara något ehuru ej nära befryndad med
kondorerna.
Den välbekante amerikanske zoologen D:r Merriam har omtalat
en sägen hos en kalifornisk indianstam om en fågel, en jättestor
gam, som var i stånd till att gripa en kondor och flyga upp med
den genom ett hål i himmelen. Miller framkastar såsom möjligt,
att Teratornis möjligen skulle ha kunnat gifva upphof till denna
sägen, och sälunda skulle den då lefvat så sent, att den varit samtida
med människorna. E. L.
Järfvar, som fortplanta sig i fångenskap.
I den danska tidskriften »Fra Naturens Værksted», som utgifves
af direktören för Zoologisk Have i Köpenhamn, omtalas, att på
sistnämnda ställe ett järfpar tvenne gånger fått ungar. Första gången,
den 6 mars 1915, föddes 3 ungar, hvilka dock efter få dagar dogo.
Den 18 — 22 juli 1915 iakttogs ny parning, och den 27 febr. 1916,
sålunda efter 31 veckors dräktighet, födde honan ånyo 3 ungar.
Denna gång gick det bättre, och ungarne ha frodats och vuxit. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
