Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Betydelsen af fågeläggens färg.
Referat af
E. L.
ii af de äldsta teorierna rörande betydelsen af
fågeläggens färg är den, som först lär ha
uppuppställts af Hewitson år 1838. Denna, som
man oupphörligen finner upprepad,
sammanställer hvita ägg med häckandet i hål. En
annan teori af Mc Aldowie (1886) antager, att
äggskalets pigment från början tillkommit såsom ett skydd
mot solstrålarnes inverkan, men sekundärt fått betydelse såsom
skydd genom öfverensstämmelse med omgifningen. Enligt denna
teori Skulle mängden af pigmentet i äggskalet stå i direkt
förhållande till den solljusstyrka, för hvilken den utsättes.
Härtill anmärker C. F. M. Swynnerton, hvars framställning i »The
Ibis»1 här skall refereras, att denna teori visserligen stödes af
det faktum, att hålbyggare ofta ha hvita ägg och vidare att vissa
fåglars t. ex. kajans och lunnefågelns ägg förefalla att ha
bleknat, om de jämföras med närsläktade, ej hålbyggande
fåglars ägg. Men å andra sidan ha ej tropiska fåglars ägg
någon allmänt stark pigmentering. Mot denna teori strida
äfvenledes så uppenbara fakta som t. ex. att Cossypha
nata-lensis (en rödstjärtlik fågel) lägger mörkt pigmenterade,
näktergalslika ägg i ihåliga träd i den täta skogens mörka gömslen,
men att stålfläckdufvan (Chalcopelia af ra) och musfågeln (Colius
striatus) lägga hvita eller gräddfärgade ägg ej blott i öppna
bon, utan därtill i fristående, halft bladlösa små träd eller bus-
1 Hft. 4, 1916.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
