Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
betydelsen af fågeläggens färg
29
gon hypotes, som skulle vara mera plausibel. Då han förut sysslat
mycket med insektätande fåglar och deras afsmak eller
förkärlek för olika slag af insekter, uppstod hos honom den
tanken, att fågelägg af olika arter eventuellt kunde för äggätande
djur vara af olika smaklighetsgrad eller möjligen i vissa fall
rent af motbjudande och att sålunda deras olika grad af
synlighet, och därmed äggfärgen, skulle kunna förklaras på
analogt sätt, som man försökt med afseende på insekter, särskildt
fjärilar.
Ägg af olika fågelarter smaka olika, det är ett faktum, som
bekräftats af flera personer, men människans smak är ju
ingalunda normgifvande för djurens uppfattning i detta afseende.
Swynnerton säger sig ej vilja påstå, att några vissa slag af
ägg äro oätbara. Tvärtom menar han, att alla slags ägg ätas
åtminstone i vissa fall, men han tror, att vissa slag ratas
oftare än andra. Ej heller vill han hålla före, att alla äggätare
göra skillnad mellan ägg af olika slag, men 0111 hans teori
skall vara bärkraftig, är det nödvändigt, att ett betydligt antal
äggätare göra det. Han säger sig ej vilja framkasta, att
äggens färg, lukt eller ens nödvändigtvis smaken i och för sig
skulle innebära skydd. Det verkliga skyddet tror Swynnerton
ligga i svårsmältbarhet i olika grad, och han menar, att denna
egenskap kan motverkas »genom tillräcklig magverksamhet,
som finnes särskildt hos en tom måge, och kraftigare hos en
halffylld än en fylld sådan». Färg och lukt tänker han sig
blott sätta äggätaren i stånd att igenkänna (utan att knäcka)
ägg, som han förut gjort bekantskap med och om hvilka han
vet, att han f. t. ej är hungrig nog att kunna smälta, hvarför
åsyn och lukt äro nog för att väcka en känsla af afsmak.
Det kan ej nekas, att det synes något långsökt att antaga,
att en äggätare skall vara i stånd att bedöma, huruvida ett
ägg af visst slag hos honom framkallat indigestion i ett visst
mättnadsstadium, men ej i ett annat. Detta synes alltså vara
en svag punkt i denna teori. Det förefaller därför lämpligare
att tillskrifva äggens olika smak afgörandet, om det i visst
fall ätes eller ej. Smaken är ju också i samband med hunger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
