Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BETYDELSEN AF FÅGELÄGGENS FÄRG 33
senare uppätet, men bulbulägget orördt. Försöket afbröts nu,
men råttan var hungrig ocli tvangs härigenom slutligen att
förtära två tredjedelar af bulbulägget. Senare fick den en
smula bröd och pawpaw samt ett ägg af en gulhämpling
(Se-rinns icterus). Detta sistnämnda rördes dock ej. Men efter
några minuter inlades ett sångareägg (Cisticola semitorques ,
som var tämligen lika färgadt. Detta åts genast och så strök
äfven Serinus-ågget med. Ett andra dylikt samt ett bulbulägg
försmåddes. Senare anbud försmåddes också, och råttan
syntes nervös. Detta försök visade emellertid liksom föregående,
att äggen af väfvare och Crateropns föredrogos framför
bulbul-äggen. Gulhämplingägg syntes ej heller vidare omtyckta, och
ett senare försök visade, att väfvareägg föredrogos framför
dylika. Väfvareäggen togos likaledes i andra experiment,
under det att ägg af Macronyx croceus (en stor gulbröstad
pip-lärkfågel) samt af den lilla stålfläckdufvan (Chalcopelia a/raj
ratades. Ägg af en turturdufva (Turtur capicola) samt af en
tschagra-törnskata (Telephonus senegalus) syntes något begärligare,
ehuru de i smaklighet ej gingo upp mot väfvareäggen.
Experimenten med lemuriden sägas i allmänna drag ha bekräftat
en smak liknande råttans. En annan råtta var också förtjust
i väfvareägg och afskydde bulbulägg.
Experimenten med mungosen utfördes i England och
därvid användes ägg af europeiska fåglar, som ej kunde ha varit
bekanta för mungosen förut. Han luktade på hvad som bjöds
honom och tog sedan emot vissa arter, men ratade andra.
T. ex. ett hönsägg lämnades orördt hela natten. Sedan
erbjödos och ratades färska ägg af grå flugsnappare, gärdsmyg och
höna, däremot åts genast efter undersökning med lukt och
smak ett rufvadt gråsparfägg; de förut nämnda äggen
ratades ånyo och dessutom grå- och sädesärleägg, men ett ägg af
hussvala åts med begärlighet. Därpå ratades än en gång de
nämnda samt äfven ägg af löfsångare, järnsparf samt, ehuru
ej så utprägladt, sångtrast. Ett färskt gråsparfägg förtärdes
med ifver, och det tömda skalet slickades och krossades
upprepade gånger, de andra äggen ratades igen utom sångtrast-
Fauna o. Flora 1917. Haft. 1. -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
