- Project Runeberg -  Fauna och flora / Tolfte årgången. 1917 /
36

(1906-1936) With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

En praktand, Anas falcata, i Stockholm.

Af
E. L.

trax efter midten af dec. 1916 spordes, att en
praktand visat sig bland de talrika gräsänderna i
trakten kring Djurgårdsbron. Den förste, som
varsnade denna sällsynta gäst, var intendenten
A. Behm, och genom honom kom den första
notisen härom i dagspressen. Fullständigt
oberättigade tvifvelsmål om iakttagelsens riktighet
uttalades från annat håll, men de blefvo vederlagda. Den 21 dec.
stämde undertecknad möte med intendenten Behm och var
väpnad med Zeisskikare, om så skulle erfordras. Men det behöfdes
ingalunda. I Djurgårdsbrunnsviken i närheten af Wennerbergsstatyn
summo åtskilliga gräsänder omkring och midt uppe i denna skara
var praktanden i fråga, som i sanning gjorde skäl för namnet.
Gräsänderna voro ju vana vid människor och ej ett spår rädda. Det
samma hade genom exemplets makt blifvit fallet med praktanden,
som vi sålunda kunde taga i noggrant skärskådande på blott några
få meters afstånd. Det var intressant att se, huruledes så mycken
färgprakt kunde vara så litet i ögonen fallande, när fågeln i
hvil-ställning ej exponerade den. De genom vattring af svart och hvitt
gråa kroppssidorna stämde rätt bra med det mörka vattnet, men
inblandningen med hvitt är större på ryggen, så att denna syntes
ljusare grå. Hufvudet föreföll i den svaga vinterdagern mörkbrunt,
men när anden vände näbben mot åskådaren, framträdde
kopparskimret på panna och kinder och än mera den starka gröna
metallglansen på hufvudets sidor. Den långa nacktofsen hvilade vanligen,
nästan osynlig mellan skulderfjädrarna, men när anden ibland
sträckte på halsen, såg man, huru väl utvecklad den var och då
äfven den hvita strupen med sitt grönsvarta tvärband.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 00:20:39 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1917/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free