Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flyttfagelsobservationer vid svenska fyrar
IOI
bilder utfinna de faktorer, som positivt eller negativt påverka
flyttningarna Likväl kunna de sålunda insamlade iakttagelserna
icke ensamma belysa flyttningsförhållandena. Då vi med deras
hjälp vilja rekonstruera flyttningsbilden för ett år eller en serie
af år är det endast genom sammanställningen af uppgifterna
från en mångfald punkter, som vi kunna sluta oss till den
tidrymd inom hvilken ankomsten skedde, och variationen af
flyttningens styrka inom denna tidrymd, i det vi som utgångspunkt
antaga att ökandet af ankomstdata inom en vis period betyder
starkare flyttningsintensitet och minskandet däraf motsatsen.
Fig. 1 illustrerar denna sak gällande starens ankomst i Sverige
under 1914 och 1915. 1 horisontell led är ankomsttiden afsatt i
femdagarsperioder i vertikal led antalet antecknade ankomster.
Fig. 1. Staren (Sturnus vulgaris). Ankomstdata i
femdagarsperioder (pentader).
:. ii i 5 9 10-14 15-19 20-24 III 25-1 2-6 7-11 12-16 17-21 22-26 27-} 1 IV 1-5 6-10 11-15 16-20 21-25 26-30 v 1-5
i 5 2 i 4 8 4 10 9 15 12 7 9 8 5
i 7 5 ’3 2 4 14 8 2 4 2
Vi se här tydligt huru från det ensamma datum i
penta-den 31. 1-4. II ankomsterna successivt ökas till 22—26. IV.,
då de efter nådd kulmen åter aftaga i antal och vi anse oss
på goda grunder kunna antaga att flyttningsintensiteten
förhåller sig proportionellt härtill. I kartografisk framställning
kommer samma material att visa ankomstens geografiska sida,
att utmärka de landområden, som efterhand tagas i besittning
af de anländande fåglarna. Figur 2 visar ett par detaljer af
dylik framställning. Dessa gälla nu endast 1914 och, som jag
förut påpekat, är det först genom att beräkna medelankomst
ur en följd af år, som vi kunna få allmängiltiga värden.
Så mycket än denna bearbetningsmetod är ägnad att gifva
en klar schematisk bild af ankomstförloppet, att åskådliggöra
dess skeende i tid och rum, dess intensitet och variation, åter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
