Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FAUNA OCH FLORA
fåglar träffas nämligen ej sällan växt- och rottågor samt frön af
trampgräs, tandknafvel och andra åkerogräs. Alla dessa i ringa
mängd förekommande växtdelar ha nog endast tillfälligtvis hamnat
i fåglarnas måge.
Beträffande Charadrius apricarius äro följande iakttagelser af
vikt för vår undersökning. Af 19 ljungpipare, som tillsändes Rörig
C’5 P- 57> P- för undersökning, hade 11 sand- och grus-
korn, 2 gröna växtdelar och ett exemplar (23. 10. 1898)
»Roggen-körner und Raupenhäute» i muskelmagen. Rey (13 p. 294, 14 p.
389) fann i en ljungpipare ett frö af Lychnis och ett af Polygonum,
i en annan växttågor samt »15 Samen und einige andere kleine
Samenkörner». På de isländska hedarna uppsöka ljungpiparna om
hösten äfven bär af Empetrum och Vaccinium (sp. 22, 6 p. 288),
och Naumann (1. c. p. 27) uppgifver, att de på häckplatserna
(örtära blåbär, tranbär och kråkbär.
Fjällpipare, skjuten vid Lappberg i Lule lappmark
midsommartiden i q 15 af doktor P. Rosenius. Muskelmagen innehöll talr.
rester af 3—4 mm länga skalbaggar, 7 ungefär en cm långa
insektlarver samt
Ripbär CArctostaphylos alpina): 9 ej eller endast obetydligt
afslipade bärstenar,
Kråkbär (Empetrum nigrum): 3 hela stenbär; 221 bärstenar, af
hvilka endast helt få voro nötta och slitna; en ^-blomma.
I profvet funnos endast tvenne gruskorn (3,;—4,5 mm) och
ett sandkorn (1 mm).
Samma slags bär har äfven doktor Ludv. Munsterhielm funnit
i magen hos lappländska fjällpipare. Jag skall därför i detta
sammanhang lämna ett utdrag ur ett bref, där denne forskare
redogör för sina intressanta iakttagelser öfver vadarnas födoämnen
i vår nordligaste lappmark.
»I regel ankomma ju de flesta lapska vadare till sina
sommarlokaler, medan ännu temperaturen är ganska låg, hvarför
insekt-lifvet också är minimalt. Under denna tid tyckes hufvudnäringen
för de allra flesta vadare (kanske alla!) utgöras af kråkbär, men
äfven senare på våren samt om sommaren har jag funnit diverse
bär i ventrikeln och tarmarna hos vadare. Jag vill här uppräkna
de vadare, hos hvilka jag funnit div. bärsorter.
Empetrum nigrum (om våren): tofsvipa, ljungpipare, fjällpipare,
enkelbeckasin, gluttsnäppa, grönbena, brushane, små- och storspof.
Arctostaphylos alpina: fjällpipare (5 exemplar undersökta 11.6.
1911), ljungpipare (ett flertal expl. unders, i augusti 1911).
Lingon (Vaccinium vitis idæa) (om höstsommaren): ljungpipare,
svartsnäppa, grönbena, gluttsnäppa, små- och storspof.
Odon C V. uliginosum): ljungpipare, småspof.
Hjortron (Rubus chamæmorus): ljungpipare, gluttsnäppa,
nio-snäppa, små- och storspof.
Jag är af den åsikten, att bär (resp. frö-) -dieten hos de
allra flesta vadare — åtminstone i Lappland — utgör en ganska
väsentlig del af födan. Men äfven i varmare klimat tyckes
isynnerhet Empetrum nigrum ätas af en del vadare. Sålunda fann jag på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
