Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 I 2 FAUNA OCH FLORA
Den tyske zoologen Selenka har i ett af sina arbeten
meddelat uppgifter om hjärnskålsvolymen för ett antal gorillor.
Hos honorna växlar den mellan 380 och 530 kem. och
medeltalet blir 450 kem., och hos hanarne mellan 420 och 590 med
ett medeltal af 510 kem. Mikenogorillans hona är sålunda
något under medelmåttan med afseende på sin hjärnvolym,
under det att hanen af samma art når till eller öfver det
kända maximum. Skillnaden i hjärnans volym hos
gorilla-könen skulle enligt Selenkas beräkningar hålla sig i
genomsnitt omkring 60 kem. Hos Mikenogorillan är denna skillnad,
såsom synes af siffrorna ofvan mycket större eller omkring
150 — 160 kem.
Rörande Mikenogorillans förekomst och lefnadsförhållanden
har kapten Arrhenius meddelat följande. Den är rätt talrik
på nämnda berg och lefver i flockar. En gång iakttogs en
flock på omkring ett 30-tal. Gorillorna äro emellertid
synnerligen skygga och hålla sig på platser, dit det är svårt för
människor att framtränga. Själf måste kapten Arrhenius med
sina män krypa fram genom bambusnåren för att komma åt
sitt byte, och det var följaktligen svårt att få tillfälle till skott.
Då gorillorna förföljas, begifva de sig högre upp på berget till
ännu otillgängligare trakter.
Infödingarna där kalla gorillorna »Ingagi».
Gorillorna föra ett kringströfvande lif och hålla sällan till
mer än en månad i samma trakt, ty då är det vanligen slut
med betet, och de draga då åt annat håll. De lefva mest af
bambuskott och andra dylika växtämnen. De sägas göra sig
ett slags bo bland bambun och fodra detta med mindre och
mjukare kvistar.
Negrerna frukta sjimpanserna mer än gorillorna, ty de
förra kunna anfalla en människa utan att retas, de senare ej.
Men om en gorilla angripes, försvarar den sig tappert och söker
slita sönder sin fiende med tänderna. Negrerna jaga gorillor
för att få deras skinn, som de använda för insvepande af sina
varor, men också för att hämnas. Så t. ex. då en man från
Sangana dödats af gorillor, hämnades hans släktingar genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
