Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i76
launa och 1l0ra
Euphorbia esula, hvarjämte en del ännu ej blommande exemplar
af den sällsynta nicktisteln, Cardiuis nutans, iakttogos på
denna plats.
Då jag kommit i land på Brattön, lade jag genast märke
till en liten glatt och blågrön växt med ljusgula blommor.
Den befanns vara ett litet exemplar af den införda Conringia
orientalis, en växt, som i senare tid börjar vinna alltmera
terräng liksom en annan invandrande, korsblommig växt från
Syd-Europa, Sisymbrium altissimum. Trots ifrigt sökande fann
jag blott detta enda exemplar. A de låga bergskullarna på
denna sida af ön växte äfvenledes Viscaria alpina ehuru
sparsamt. Däremot frapperades jag af den nästan totala frånvaro
af vår allmänna tjärlysa, Viscaria viscosa, som jag under hela
vandringen endast iakttagit i några få exemplar invid
Rör-tången. I bergskrefvor och bland stenar stod hagtorn,
Cra-tægus oxyacantha i full blomning; C. calycina och C. monogynia
såg jag emellertid icke till.
Brattön är ett Korsika i miniatyr. Nästan hela ön är
upptagen af branta, hart när otillgängliga berg och i dalarna ligga
ofta stora stenblock samt mängder af kullerstenar, hvilket allt
gör vandringen ganska besvärlig. Strandbildning finnes
egentligen endast på den norra sidan af ön, och det är denna smala
landremsa, som är bebodd och föremål för någon odling. Jag
följde vägen, som utgår från östra fiskläget, och fortsatte
utmed stranden förbi täppor och fiskarkojor. Till höger om mig
glittrade hafvet uppfylldt af hvita segel, och till vänster reste
sig de gigantiska bergstopparna, af hvilka den högsta,
Blåkullen eller Blåen, som den af ortsbefolkningen benämnes, den
högsta bergstoppen i södra Bohuslän, dominerande höjde sin
kala, mäktiga hjässa mot himlahvalfvet. Efter en stund
stannade jag nedanför en brant, nästan otillgänglig klippvägg, för
att i dess skydd söka en stunds hvila efter den långa
vandringen. Här iakttog jag på skuggrika, fuktiga afsatser och
stup en annan af den bohuslänska tiorans rariteter Rhodiola
rosea, rosenroten, i rätt stor mängd. Den tycktes befinna
sig utmärkt på denna plats och stod redan nu i början af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
