Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
fauna och fi.ora
synas eller fångas: större hvalar, tumlare, hajar, dolphins
(Coryphaena), boniter, albakorer, flygfiskar och rörmaneter äro
några sådana; i dricksvattnet från Java uppträda Gråsuggor,
som stupade kullerbytta som grodungar», och i samlingarna träffas
dermester. Den 4 april ankras vid Ascension, ryktbar för sin
sköldpaddfångst; 31 stycken fångas första natten, och då man
den 8 åter fortsatte, krälade däcket af »41 lefvande
Skyllpad-dor. Dessa väga ifrån 500 til 700 marker och svälla mycket
ut, när de kokas, så at en Assensions-Skyllpadda räknas så
dryg som en oxe, hvarmed en besättning af 130 man kan
spisas. Detta Skyllpadds-fängeriet är således intet ringa
besparing för Compagniet, helst de utan föda kunna bevaras
lefvande i 5 eller 6 veckor, allenast salt vatn slås på dem 4
eller 5 gånger om dagen». Om denna fångst skrifver Osbeck
bland annat: »Om natten kryper Skyllpaddan up uti
Snäck-sanden, som ligger helt lös til några famnars bredd ut med
stranden; det är förundransvärdt huru hon kommer up, då
sanden viker under fötterna, som man ginge uti ärter. När hon
kommer litet stycke ifrån vattnet, så gör hon en rund håla uti
Sanden, deruti värper hon sina ägg och lägger sedan så nätt
sand ofvan på at ingen kan märka, hvar hon varit. Sedan
går hon til sjös igen och frågar intet mer efter sin afföda;
utan Solen kläcker ut dem och ungarne gå samma väg som
modern så snart de framkommit. Matroserna passa på vid
stränderna om Natten, och så snart någon Skyllpadda kommer
up uti Sanden kantra hänne (som de säja) eller vända henne
på ryggen med handspikar eller, om de förmå, med blotta
händerna; men i det senare fallet måste de väl ackta sig för
Skyllpaddans mun, som utan möda klipper af fingrarna;
hvilket en matros nu måste med sin egen skada erfara.»
Ön var den tiden alldeles obebodd och skoglös, och
obe-liagligare ort säger sig Osbeck aldrig sett. Getter och råttor
ha förut inplanterats, och det är godt om båda slagen, de förra
dock till ytterlighet magra. Betet var dåligt, hvilket
emellertid ej hindrar, att botanisten där hade fina saker att få.
Sjöfåglar finnas också i öfverflöd, »och det som är besynnerligt, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
