Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genom canadas växtgeografiska provinser i 5
nare års noggranna iakttagelser tämligen snabbt drar sig
tillbaka.
I den för sin naturskönhet berömda Albert Canyon fingo
vi ännu en gång tillfälle att se och beundra Selkirkbergens
skog. På en kort sträcka hade vi sänkt oss ned till 667 m.
ö. h. Här kan man ju icke längre tala om subalpin skog, nu
äro vi redan inne i den berömda pacifiska skogen, även om ju
Bild 11. Epilobium latifolium vid Illecillewaet-glaciären.
en väldig torr sträcka skiljer oss från kustbergens skogsbälte
och hufvudmassan af dettas arter saknas. Det fanns godt om
jätteträd af ända till 40—50 meters höjd: Thuja plicata, Pinus
monticola (5-barrig), Tsuga heterophylla, Taxus brevifolict, Acer
Douglasii och Popilius trichocarpa. Buskfloran och marktäcket
öfverensstämde till väsentliga delar med hvad vi förut lärt
känna. Nere i Sicamous (350 m.) hade de västliga typerna
ökat i antal; här antecknades bl. a. Mahonia aquifolium och
Adiantum pedatum.
Väster om Sicamous ändrar landskapet emellertid hastigt
karaktär och det fullständigt. Vi äro inne i ett geografiskt väl
skildt afsnitt, de stora »interiör plateaus» mellan kustbergen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
