Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i oo
fauna och flora
i högra vingen tvänne hvita pennor. Af intresse är att påpeka,
hurusom de hvita pennorna äro mera nötta än de svarta. Detta
är i öfverensstämmelse med den allmänna regeln, att fanet i hvita
eller gula bräm eller fläckar på fjädrar fortare afnötes, än där det
är svart, d. v. s. fjädrarnes opigmenterade delar ha en svagare
struktur än de pigmenterade. n j
Meddelande från Stora Karlson,
Såsom vanligt har i år en del ejdrar öfvervintrat här, det var
denna gång ett 30-tal. Några funnos döda, dock ej utmärglade.
Äfven tvänne svärtor ha öfvervintrat i år. hvilket är mera ovanligt.
Våren är sen. Första starflocken, 15 st, sågs d. 18/3, förut ha
dock enstaka varit sedda såväl här som annorstädes redan d.
men de försvunno åter. Samma dag sågs den första vipan.
Al-kornas antal har växlat mycket under olika somrar. Under de sista
20 åren var antalet minst 1914, men högst 1917. Så många som
sistnämnda år ha ej setts förr. Korparne i Hassli hade full kull,
6_ ägg den 8/3. " W_ Wöhler.
Fågelnotiser.
Med anledning af uppmaning i häft. 2 af denna tidskrift 1917,
ber jag få meddela några iakttagelser med afseende på vissa
fågelarters förekomst.
Sedan ett flertal år tillbaka har jag lagt märke till, att
korn-knarren mer och mer aftagit i antal. Sålunda fanns fågeln under
min uppväxttid rätt allmänt i Rumskulla, och hans sträfva, men
gärna hörda läte genljöd från nästan hvarje åkerfält under de ljumma
försommarnätterna. Nu ser det ut, som om fågeln vore på väg att
bli en sällsynthet där. Som bekant hyser folket den tron, att
kornknarrens närvaro i åkrarna bådar god »äring», hvarför han ej är
utsatt för någon förföljelse från människans sida. För roffåglarnas
angrepp torde han i regel gå fri, tack vare sin skyddande
omgifning: säd och högt gräs. Hans värsta fiende synes mig vara katten,
ehuru det torde vara förhastat att på denne kasta all skulden till
fågelns minskning. Hvar orsaken härtill än ligger, kan den
åtminstone ej sammanhänga med ogynnsamma häckningslokaler, hvilket
tyvärr ofta är fallet med andra af vår fågelfaunas medlemmar.
Tvärtom ökas ju med hvarje år kornknarrens gebit, och man kunde
vänta, att han i samma mån skulle tilltaga. Den väsentliga orsaken
torde, såsom redaktionen af Fauna och Flora redan framhållit, vara
ogynnsamma väderleksförhållanden.
Gråsiskan (Acanthis linariaj synes i vinter ha förekommit i
ovanlig mängd i södra Sverige. I Fliseryds socken (Kalmar län)
iakttog jag i början af februari en flock, som med säkerhet uppgick
till mellan 400 à 500 individer. Under hela månaden uppehöllo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
