Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i o 2
fauna och flora
Ytterligare en skillnad finnes mellan de båda områdena i
botten-beskaffenheten. Äfven denna är synnerligen växlande i
litoral-regionen, medan de stora djupen vanligen täckas af ett fint,
löst siam. När härtill äfven lägges den förutnämnda biologiska
olikheten, i det djupområdet totalt saknar vegetation, så
förefaller det ju, som om dessa regioner vore ganska väl skilda
och karaktäriserade. Redan Forel framhöll emellertid
uttryckligt, att här som alltid i naturen gränserna ej äro skarpa
utan i viss mån godtyckliga. Så länge man håller sig till en
enda sjö, kan begränsningen förefalla lätt nog, och först en
utsträckning af undersökningarna till andra sjöar påvisar
svårigheterna. Han framhåller, att gränsen i olika sjöar varierar
mellan 5 (10) och 25 (30) meter, allt efter sjöns storlek. Ju
djupare sjön är, ju djupare måste i allmänhet gränsen
förläggas. Detta beror på, att djupare sjöar i allmänhet hafva
klarare och mera genomskinligt vatten än grunda. Det är
häraf lätt att förstå, hvarför Forel ej en gång för alla kunde
sätta en fix gräns mellan litoral- och djupregion. Ju
grumligare vattnet är, desto obetydligare är litoralbältet, och ju
större områden upptagas i stället af djupbältet. Detta
sammanhänger naturligtvis med ljusets nedträngande mot djupet,
som i hög grad är beroende på vattnets klarhet, hvilken på så
sätt indirekt kommer att reglera vegetationens utbredning nedåt.
Enligt den nu lämnade definitionen på djupregionen
utmärkes ju denna af en hel rad karaktärer. Att i praktiken
tillämpa den till synes enkla indelningsgrunden är emellertid
ej alltid så lätt. För de djupa schweiziska sjöarnas djupregion
gälla alla kännetecknen, men om vi taga en grundare och
grumligare sjö, t. ex. Mälaren, skola vi i viss mån finna, att
andra förhållanden äro rådande. Här upphör nämligen, t. ex.
i Ekoln, makrofytvegetationen redan vid 3 meters djup med
Potamogeton. Där skulle således vara gränsen mellan
djup-och litoralregion. Emellertid, den djupregion, som vi därigenom
erhålla, kan ju ej blifva likvärdig med den schweiziska, ej ens
med öfre delen af densamma, ifall gränsen i de nu till
jämförelse använda schweizersjöarna förlägges till t. ex. 30 meter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
