Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
011 bipolåra växter och deras vandringar
147
Iöfmossor bipolär utbredning. Tio af dem äro på södra
halfklotet endast kända från Magellansländerna. En och annan af
dessa senare (exempelvis Bryiim cirratnm och Cinclidium
sty-gium) har möjligen samma invandringshistoria som ofvan
uppräknade fanerogamer.
Om Arnica alpina1 undantages, spridas alla de nämnda
fanerogamerna regelbundet och i stor utsträckning af däggdjur
och (eller) fåglar på endozoisk väg, d. v. s. med
exkremen-terna. Carex microglochin och Triglochin palustre kunna
därjämte fastna på förbipasserande djur och sålunda också
kringföras epizoiskt. Det är denna i det allra närmaste enhetliga
spridningstyp hos bipolärerna, som först tilldrog sig min
uppmärksamhet och gaf uppslaget till föreliggande undersökning.
En annan egendomlighet hos flertalet af dessa växter är, att
de föredraga fuktiga växtplatser eller äro myr- eller
vattenväxter. De enda fåglar, som kunna tänkas ha medverkat vid
den långväga frötransporten genom tropikerna, äro
nordamerikanska småvadare, hvilka öfvervintra i de skoglösa områdena
i sydligaste delarna af Sydamerika. Jag har förut i denna
tidskrift (8, 9) redogjort för småvadarnas vegetabiliska födoämnen
och skall här ytterligare lämna några liknande uppgifter.
Morkulla (Scolopax rusticola).
i. Köpt i Uddevalla 3. 10. 1917. Muskelmagen: rester af en stekel;
tvenne 12—20 mm långa mångfotingar; ett 10-tal Julus-ringar; ii hela och
rester af ungefär ett dussin sönderkrossade, bruna granbarr; en 4 mm lång,
död grenspets af Catilina; två 3—15 mm långa mossbitar; fint fördelade
rester af multnande växtdelar i spårs, mångd samt
Betula alba-, en frukt med skadade vingar (embryo friskt).
Juniperus communis: ett 1,5 X 2 X 3 mm stort, svartnadt frö med
förstördt embrvo (gammalt på marken liggande frö, som utan tvifvel
inkommit i magen tillfälligtvis).
Tarmarna innehöllo endast amorfa massor.
1 Enligt Skottsberg (Bot. Not. 1916 p. 241) är det troligt, att Erigeron
alpinus och uniflorus ej förekomma i Sydamerika, »wohl aber andere
ende-mische, nahe verwandte Formen», hvilket väl får tydas så, att de nämnda
boreala örterna vandrat in till Sydamerika ocli här gifvit upphof till nya
marter». jEV/^wz-arterna äga liksom Arnica frukter, försedda med
hårpensel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
