Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om bipolära växter och deras vandringar
157
feet» (5 p. 56). Allmän under hösten på ostkusten af Förenta Staterna samt
både höst och vår i Mississippidalen.
Kustsnäppan (Tringa caniitus). Denna högarktiska vadare uppehåller
sig under vintern i Sydamerika ända ned till Eldslandet. De flesta
individerna flytta efter kusten af Atlanten, en del dock genom Mississippidalen.
Prärie-piparen (Bati-amia longicauda) häckar på prärierna och tillbringar
vintern på pampas. Under vårflyttningen passerar den genom Peru och
»arrives in Louisiana 011 the average earlicr than in either Florida or Texas.
This would seem to prove th a t it reaches Louisiana by direct flight across
the gulf» (3 p. 65).
Af amerikanska ljungpiparen, hudson-näbban och
eskimå-spofven flytta de allra flesta individerna söderut längs
Atlantens kuster, och endast spridda flockar draga under denna
årstid genom Mississippidalen; rostgula snäppan undviker
däremot helt och hållet hafskusten. Öfriga tundravadare använda
under höststräcket båda flyttningsvägarna. Under återfärden
till häckplatserna på »barren grounds» utgör Mississippis breda
dalgång den stora kungsvägen för alla tundravadare utan
undantag.
På pampas (och äfven uppe i Anderna) i nordvästra delen
af Argentina faller så godt som ingen nederbörd under
månaderna maj — september. Vattendrag, sjöar och träsk utsina
därför i stor utsträckning under denna långa torrtid. Detta
är enligt min mening den viktigaste orsaken till, att många
vadare endast sparsamt besöka dessa trakter under höststräcket
och i stället förlägga flyttningen till hafskusten.1 Att
förhållandena under istiden på grund af den rikligare nederbörden
uppe i bergen voro väsentligen annorlunda än i våra dagar,
har redan påpekats. Det är därför rätt troligt, att vadarna
då mera allmänt togo genaste vägen från Mississippis delta
öfver östra Peru till pampas och äfven då tillryggalade denna
ofantliga sträcka »almost in one flight».
Under passagen genom östra Peru befinna sig vadarna
både höst och vår midt inne i själfva långflyttningen, — och
samma var naturligtvis fallet under istiden. Uppehållet här
är därför i regel helt kort, och många flockar torde endast
1 C00KE (3 p. 81) tror, att det är den rika tillgången på iöda i Labrador,
som förmår Charadrius domiHicus att under höstflyttningen uppsöka
atlan-terkusten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
