Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om bipolära växter och deras vandringar
157
det visserligen funnits en och annan »smutsfink», men först
helt nyligen har det lyckats mig att finna ett frö bland den
lera och jord, som i enstaka fall häftat fast vid fåglarnas
näbbar och fötter.
Ficus viridis, skjuten vid Uddevalla en regnig dag i början af april
1918. Muskelmagen var fylld med rester af en mindre myrart och innehöll
dessutom tvenne 4—6,5 mm stora gruskorn, ett 2 mm stort sandkorn samt
helt fina kvartskorn i ringa mängd (sand- och gruskorn vägde 0,14 gr).
Ändtarmen var alldeles fiillproppad med myrrester och innehöll dessutom enst.
tina sandkorn.
Näbben var starkt nedsmutsad af ler- och fina sandpartiklar, i torrt
tillstånd vägande 0,10 gr. Inbäddadt i den fuktiga jorden vid basen af
öfver-näbben låg ett 0,3 X 1,5 X 2,2 mm stort frö af harsyra (Oxalis acetosella).
Fågelns fötter voro nästan fullständigt rena.
På fötter och näbbar af 10 gröngölitTgar, 3 spillkråkor, 2 större och en
mindre hackspett, som jag tidigare undersökt, funnos inga eller så godt som
inga främmande beståndsdelar. Om en spillkråka, som sköts d. 21.4.1916
och hade magsäcken fylld med stackmyror, uppgifves emellertid i mina
anteckningar: Näbben rätt starkt nedsmutsad af jord genom rotandet i
myrstacken. Och om Ficus viridis skrifver Naumann (Bd. IV p. 269): »Weil er
soviel aut dem Erdboden ist, so sind bei feuchter Witterung seine Füsse
und sein Schnabel ganz mit Erde beschmutzt». Enligt Baer och
Utten-dörfer har gröngölingen i närheten af sina myrstackar särskilda
»Wetz-bäume», som den regelbundet använder vid rengöringen af näbben. »Anders
sind wenigstens diese durch gehäufte Tangeniialhiebe des Spechtschnabels
bewirkten Rindenabschürfungen kaum zu erklären» (Orn. Monatsschr. 1898
p. 224).
Epizoisk spridning af frön, som med fuktig jord fastna på näbbarna af
gröngöling, spillkråka och andra myrätande hackspettar, torde i hvarje fall
vara af helt underordnad betydelse och endast sträcka sig öfver kortare
afstånd.
Kråkorna hålla som bekant ej stort på renlighet och göra
inga undantag från denna regel ens under sina migrationer.
Thienemann har sålunda upprepade gånger nedskjutit kråkor,
som flyttade förbi Vogelwarte Rositten i Ostpreussen, »deren
Füsse mit einer dicken Lehmkruste überzogen waren.»
-Eine am 13. März 1911 bei Ulmenhorst geschossene
Nebel-krähe z. B. trug 5,i gr Lehm mit sich. Sie kam von Sliden
angezogen. Der nächste lehmige Acker, wo sie sich ihre Last
geliolt haben konnte, liegt 30 km entfernt» (J. f. Orn. 1917 p.
258). Och äfven näbbarna voro rätt ofta förorenade af lera
eller annan smuts. Att smärre växtfrön någon gång ligga
inneslutna i leran på dessa kråkors fötter eller näbbar, är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
