Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gransångarens utbredning under häckningstiden i 73
gräns, som förut är sagdt, kan tänkas dragen öfver mellersta
Hälsingland eller i stort sedt sammanfallande med Woxna älf
för att vid detta vattendrags öfre lopp afvika i västlig riktning
så mycket, att norra delen af Dalarne faller inom denna zon.
Afståndet mellan dessa båda zoners närmast liggande
gränser torde väl utgöra ungeför ett hundratal mil.
Återstår således att söka förklara, hvarför denna fågelart
vid valet af häckningsplats försmår det stora, mellan de
sålunda skildrade zonerna belägna området. Framställandet af
en nöjaktig förklaring till detta egendomliga förhållande torde
dock vara mycket svårt, enär detta artens märkvärdiga
uppträdande synes fullkomligt oförklarligt.
Inom sitt norra förekomstområde utväljer gransångaren
till uppehållsort företrädesvis sådana trakter i närheten af
sjöar eller mindre vatten, som äro beväxta med yngre eller
medelålders barrblandskog, i hvilken äfven björk bör ingå.
Han synes äfven här föredraga någorlunda slutna bestånd
och visar sig mera sällan å starkt afverkade eller glest
bevuxna skogstrakter. Tillgång på dylika för honom lämpliga
lokaler synes därför äfven vara för handen i de trakter inom
Svea- och Götaland, han likväl försmår. I Tyskland och
Danmark synes han förekomma å helt olika lokaler, såväl i rena,
äldre löfskogsbestånd som knappt manshöga barrbestånd, och
under det han inom sitt norra häckningsområde är en
ödemarkens fågel, förekommer han här i omedelbar närhet af
människoboningar. En förmodan, att gransångaren skulle
föredraga andra temperatur- och ljusförhållanden under
fortplantningstiden, än de som äro rådande i södra och mellersta
Sverige, motsäges ju äfven af det faktum, att han häckar å
trakter belägna långt söder därom.
Det torde dock vara mycket troligt, att gransångarens
utbredning ej alltid varit lika oregelbunden, isynnerhet som han
— det nuvarande relativt sydliga uppträdandet till trots —
måste anses vara en inom det tempererade bältets mera
nordligt belägna naturliga barrskogar hemmahörande fågel. Man
skulle således kanske hafva rättighet förmoda, att valet af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
