Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ornitologiska notiser fran vänern 19 18 179
Det var nu mindre vind och fiskarena voro därför ute för
att vittja sina refvar och nät. De gamla agnen slängdes af
och kommo måsfåglarna tillgodo. Dessa visste också hvad som
skulle vankas och höllo sig framme. En fiskmås, som fått fatt
i något, jagades så länge af en hafstrut, att han till slut fann
för godt att gifva ifrån sig sitt byte, som sedan upphämtades
från vattnet af truten. Det var alltså en analogi till labbens
förföljande af måsar och trutar för att aftvinga dem bytet,
men labben är en skickligare rofriddare och hugger ofta bytet
i luften, innan det hinner nå vattnet. På ett ställe sågo vi en
rad af hafstrutar ligga mätta och kräfstinna i lä om en båt,
som vittjade nät. När vi kommit fram funno vi, att det var
en af våra vänner från Lurö, hvars nät till följd af
stormvädret fått stå ute så länge, att de i desamma fångade sikarna
dött. De kommo alltså trutarna till godo. De långa
afstånden och det oroliga vädret orsakade ofta dylika dröjsmål med
vittjandet, så att fisken hinner fördärfvas. I synnerhet är detta
fallet sedan motorbränslet försvunnit ur marknaden. Måsar
och trutar må väl häraf, men ingen annan.
Den 21 juni besökte vi Ekens skärgård. På en holme med
namnet »Sohufvudet» fanns endast ett par sädesärlor. På
Svartholmen likaledes blott sädesärlor. En sparfhök flög bort
från resterna af en i det närmaste uppäten starunge. Ett
stor-spofskelett på samma ö visade, att en större roffågel tidigare
haft kalas här. På ett skär nordväst om Björkholmen låg ett
tärnbo och sädesärlorna hade utflugna ungar. På
Björkholmarna är skogen sköflad, blott några småtallar och björkar
stå kvar. Bofinkar, gulsparfvar, stenskvättor och sädesärlor
voro hemma här. Då och då sågs en pracka eller en
drillsnäppa. Då vi besökte en holme öster om »Knipan» flaxade en
kärrsnäppa (Tringa alpina) liksom ofärdig och halft lam ur
en tät rugge af starr. En närmare undersökning visade oss
där hennes väl dolda bo med tre nykläckta ungar och ett ägg.
Vi aflägsnade oss då hastigt för att lämna modern tillfälle att
återvända så snart som möjligt. På ett af de yttersta skären
> Gåsen > var en stor koloni af, som det tycktes, silfvertärna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
