Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"’74
fauna och flora
Om sålunda frågan, om de hittills föreliggande korsnings
resultaten få anses peka i definitiv riktning eller ej,
försiktigtvis bör lämnas öppen, så ha dessa dock redan lämnat
värdefulla antydningar om de punkter, där kontrollkorsningar
närmast böra sättas in. Hvad som t. ex. strax faller i ögonen
är, att i korsningarna 3, 4 och 5 teoretiskt förekomma hanar
af tvenne slag RRhh och Rrhh. Om så också i verkligheten
är förhållandet, kan verifieras genom korsningen
rrHhxf2-ha-nar. Ungarna böra då falla ut olika allt efter hanarnas
konstitutionsformel (jfr korsn. 1). — Som ett apropå härtill kan
nämnas, att tyska fågelgrosshandlare sommaren 1914
annonserade, utom vanliga rödhufvade, en sorts »rotköpfige mit ganz
hellroten Köpfchen, sehr selten». Det är verkligen möjligt i
många fall för ett tränadt öga att observera en ringa
färgskillnad mellan homo- och heterozygoter trots dominansen. Fast
de omannonserade fåglarna kunde ju också ha stått i någol
förhållande till Ramsay’s Poëphila armitiana, hvilken »torde
få anses som en guld- eller gulhufvad form af F. mirabilis»
(Cat. of Birds). — Armitiana hör hemma i Nord-Queensland,
mirabilis och gouldiae i Northern Territory och
Nordväst-Australien (Mathews).
Huruvida homozygota rödhufvade honor finnas i det fria
återstår också att pröfva [RRHhX rrhh = uteslutande rödh.
ungar). Ingen af de refererade korsningarna har som synes
gifvit någon antydan om förekomsten af sådana — fastmer om
ett trekantigt förhållande mellan homozygota svarth. honor
och homozygota svarth. och homozygota rödh. hanar; samt
på linjen mellan dessa senare och honorna till färgkaraktären
påtagligt intermediära honliga och dominanta hanliga
bastarder. Visar det sig, att inga homozygota rödh. honor finnas,
har man kanske här en antydan om själfva gången af en
ut-differentiering i varieteter och arter sådan den kan skrida fram
hos högre djur i det vilda tillståndet. Det behöfs blott en
ytterligare ’»vinsts-mutation, ett R i st. f. r hos honorna. Att
sådana vinstmutationer verkligen kunna förekomma, visas
otvifvelaktigt däraf, att hos flera tamdjur egenskaper återfin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
