Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"’74
fauna och flora
skalle af en elefant skjuten nära Albert-sjön har Lydekker
också uppställt en ras E. a. albertensis, men jag misstänker,
att den är identisk mea E. a. cottoni. I Kongo finnas också
ett par afvikande små elefantformer, som förut omtalats i denna
tidskrift, nämligen dvärgelefanten E. pumilio Noach (se Fauna
och Flora, 1911, sid. 220 med fig.)1 och »vattenelefanten» E.
fransseni Schouteden (se Fauna och Flora 1914, sid. 136).
Tyvärr är ännu ganska litet kändt om dessa båda små former,
så att man kan ännu ej ens säga, huruvida de förete några
mera ursprungliga drag än de stora elefantraserna eller ej.
Detta är dock knappt troligt. Alla elefanter ha ju gått mycket
långt i specialisering från den ursprungliga typen. Länjjst ha
i detta afseende de ost- och sydafrikanska elefantraserna
hunnit. Det synes t. ex. på deras väldiga öron med den stora
nedhängande fliken, såsom förut omtalats. Äfven med
afseende på fötternas byggnad äro de mera differentierade,-ty de
ha reducerat antalet hofvar på bakfötterna till blott tre, under
det att de västafrikanska fortfarande ha bibehållit fyra dylika.
Urskogsinvånarne bland elefanterna äro sålunda ej fullt så
långt komna i sin särutveckling som de andra.
1 vanliga fall pläga sådana djur, som äro starkt ombildade,
ha anpassats till ett visst lefnadssätt med desto trängre
gränser ju längre drifven ombildningen är. Den afrikanska
elefanten utgör dock ett märkligt undantag från denna allmänna
regel. Han är ingalunda ensidig till sitt lefnadssätt och sin
förekomst. Tvärtom, det finnes intet däggdjur i Afrika, som
kan lefva och trifvas under så ytterst olikartade förhållanden
som just elefanten. Från egen erfarenhet kan jag intyga detta.
Vi träffade elefanter på Kenia i den evigt gröna, fuktiga
urskogen, där denna var så tät, att ehuru vi voro så nära
elefanterna, att vi hörde dem bryta kvistar, ja, t. o. m. hörde
1 Typen för E. pumilio var ett lefvande exemplar, som sedan såldes till
New York Zoological Park. Enligt uppgift af 1914 skulle den där ha vuxit till
en höjd af 167,5 cm. från 1906, då den beskrefs. Roosevelt & Heller ha velat
förklara dess dvärgstorlek därmed, att den var sjuk. Men detta synes ej sannolikt
och, som framhållits, har dess snabel också en annan skapnad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
