Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 i 8
fauna och flora
Bothus maximus,
Esox lucius,
Abramis brama,
d. v. s. det är en fauna, som äfven nu för tiden lefver här.
Sålunda lefver i Östersjön, från Yoldiatiden och ända till
nuvarande tid, M. quadr. i en eller annan form. Huru skola
vi förklara denna oafbrutna fortvaro af dess existens i ett
sjöbäcken, där de fysiska betingelserna snabbt ha växlat?
Hvarför påträffa vi nu i Östersjön, trots förekomsten af sötvtten i
Ancylussjön, åter den typiska hafsformen af M. quadr. ?
Hypotesen om invandring böra vi, såsom ofvan sagts,
förkasta. Återstå endast två antaganden:
1) antingen var Östersjöns »försötande» af Ancylussjön ej
fullständigt, och på somliga ställen (på djupen?) fanns kvar
salt vatten,’dit den typiska M. quadr. kunde taga sin tillflykt
för att sedan under litorinatiden åter utbreda sig
2) eller också förvandlades under ancylustiden den typiska
hafsformen af M. quadr. helt och hållet till morpha relictus,
men sedan, under litorinatiden, återvände morpha relictus ånyo
till sitt ursprungliga tillstånd af typisk form.
Denna sista hypotes, som nyligen framlagts af S /. Ekman1
för att förklara en analog utbredning af kräftarten
Limnocala-nus grimaldii morpha macrurus, förefaller mig, oaktadt den
kan synas som en paradox, allra mest antaglig. Vi nämna ju
morpha just sådana variationer, där ärftlighetstecknen ännu ej
i tillräckligt hög grad blifvit bekräftade och där dessa
bibehållas endast genom bevarande af de villkor, hvarigenom de
framkallats, samt förändra sig allt efter förändringen af yttre
faktorer. Det förefaller oss naturligt, att hafsformen af M. quadr.
under betingelserna af sötvattenslif, förändrar sig till m. relictus
1 Sv. Ekman. Studien über die marinen Relikte der nordeuropäischen
Binnengewässer 2. Die Variation der Kopfform bei Limnocalanus grimaldii
und L. macrurus. Intern. Revue der gesam. Hydrobiol. und Hydrogr., 6,
Dez. 1913 p. 335—371. Jag har funnit, att, hvad Myoxocephalus quadr.
beträffar, en liknande synpunkt redan framlagts af Fröken Greta Philip i
uppsatsen: Ön relicts in the Swedish fauna. Bull. Geol. Inst. Upsala, 9 (1908—09),
1910, p. 134.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
