Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i8
FAUNA OCH FLORA
vore en ursprunglig egenskap. Äfven det senare slaget
bastarder har, liksom fallet var med den fläckliga ungdräkten,
ärft det vingmönster från föräldrarna, som närmast
öfverensstämmer med det ursprungliga. Det är förresten noga sedt
sannolikt af ursprungligare typ än båda föräldrarnas. Men
då vi nu i tvenne fall påvisat, att hybriderna förete
ursprungliga egenskaper, synes det rätt sannolikt, att de äfven
i det tredje, nämligen mantelfärgen, göra det. Det vill
säga, att deras gråblå mantel skulle vara mera lik
förfädernas än både hvittrutens »ljusa pärlgrå» och hafstrutens
»skiffersvarta».
Dessa båda föräldraarter representera, liksom fallet var
med föräldrarna till föregående bastardkombination, de
motsatta ytterligheterna af samma formserie. L. giaurns är den
arktiska formen, som lefver bland is och snö och därför
förlorat sitt pigment som en tillpassning till omgifningen. L.
marinus åter har blifvit starkt pigmenterad, då den
hufvudsakligen lefver på det öppna, mörka hafvet samt hvilar och
häckar på mörka klippor. Båda arterna äro för kraftiga för
att behöfva denna tillpassning som skydd, men erfarenheten
visar, att många djur, äfven sådana, som ej äro i behof af
skyddande likhet och ej heller söka att dölja sig, det oaktadt
få en färgton, som stämmer med omgifningens. Att dessa
båda arter verkligen höra till samma formserie, framgår däraf,
att de så villigt korsa sig med hvarandra och att äfven
hybridafkomman är fruktsam. Larus marinus och L. glaucus
stå i samma förhållande till hvarandra som L, fuscus och L
leucopterus.
Häraf kan man vidare draga den slutsatsen, att den
vanliga grupperingen af måsarna i systematiska arbeten alltefter
mantelfärgen i »svartryggade» och »gråryggade» är alldeles
artificiell. Samma sak gäller om fördelningen i sådana måsar,
som ha »handpennorna med svarta spetsar», och sådana, som
ha »vingpennorna utan svart, mestadels ljusgrå eller hvita».
Verkliga släktskapen är alldeles motsatt till detta, ty som vi
funnit, äro två af de mörkaste arterna så närsläktade med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
