Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 O
FAUNA OCH FLORA
har konservator Scheel i Köpenhamn låtit mig få undersöka
tvenne ungar af denna andra bastardgeneration.
Den yngsta af dessa är i dundräkt och jag har jämfört den
med svenska hafstrutungar samt hvittrutungar från Beeren Eiland
i motsvarande ålder. De mörka fläckarna på bastarddunungens
hufvud äro lika tydliga som hos hafstrutungen, under det att de
hos hvittrutungen äro mindre mörka. Teckningen af ryggen
är ganska olika hos hafstrutens och hvittrutens dunungar.
Hos de förra äro de mörka fläckarna alldeles markerade mot
den ljusa, gråaktiga bottenfärgen, men hos de senare är det
mera fråga om en obestämd spräcklighet, som egentligen ej
tar form af fläckar annat än på de små vingstumparna. Hos
bastardungen är emellertid fläckmönstret tydligt (fig. 6), äfven
om fläckarna ej äro fullt så mörka som hos Larus marinus.
Det allmänna utseendet och graden af fläckighet
öfverensstämmer måhända bäst med en gråtrutunges.
Så vidt man kan döma efter blott ett exemplar, är alltså
fläckigheten (mar/mis-karaktären) hos dunungen den
dominerande och brist på fläckar (g/aams-karaktären) den recessiva
egenskapen. Men den förra är gifvetvis också den
ursprungliga och den senare en nytillkommen (cænogenetisk)
karaktär. På samma gång har dock fläckigheten modifierats
något till ett mera centralt förhållande som hos en
gråtrutunge. Detta förhållande är ju alltså lika med hvad som ofvan
framkommit rörande mantelns färg och handpennornas
mönster.
Den andra bastardungen af f2-generationen är omkring
halfvuxen, så att den är fjäderklädd utom i nacken, som ännu
bär en del dun. Denna unge har ingen som helst likhet med
en hvittrutunge af samma ålder, men kunde snarare tagas
för en unge af Larus marinus eller L. argentatus, kanske
snarast af den förra, alldenstund handpennorna äro alldeles
svarta.
I detta fall är blekheten sådan, som den yppar sig hos
dräkten af en likåldrig L. glaucus, tydligen en recessiv
egenskap. Detta var ju ock att vänta med hänsyn till hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
