- Project Runeberg -  Fauna och flora / Fjortonde årgången. 1919 /
33

(1906-1936) With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ORNITHOI.OGISKA NOTISER 33

vandring. Om någon af tidskriftens läsare kan bidraga till
lösningen af denna fråga, vore det tacknämligt.

Bengt Berg har i sitt vackra arbete om dvärgmåsen i
serien »Sällsynta Fåglar» bl. a. redogjort för denna fågelarts
utbredning. Han har därvid upptagit Palméns teori om, att
dvärgmåsens uppträdande på vissa platser skulle kunna
förklaras såsom ett resultat af prolongerad flyttning. Det skulle
ju kunna vara möjligt, att denna teori äfven skulle kunna
tillläm pas i föreliggande fall, dock måste nog ännu flera data och
fakta samlas, innan man kan göra ett bestämdt uttalande.

6. En varietet af silltrut.

I midten af juli skötos med vederbörligt tillstånd trenne
silltrutar ur en koloni vid Källskären, emedan ifrågavarande
material behöfdes för Riksmuseets samlingar. Vid närmare
granskning visade sig en af dessa vara af särskildt intresse,
emedan den, ehuru häckfågel, företedde vissa rester af
ungdräkten. Stjärten var nämligen ej rent hvit annat än på de
2 resp. 3 yttersta pennorna, de öfriga voro i yttre tredjedelen
m. 1. m. fläckiga och vattrade med svartbrunt. I synnerhet var
detta mycket utprägladt på de midtersta pennorna. Men det
var ej nog härmed. Vid undersökning visar sig också, att
en del fanstrålar på de hvita partierna, i synnerhet på
kräfvan och halsen, äro pigmenterade, så att de se liksom sotiga
ut, ehuru det ej är så mycket, att fågelns allmänna utseende
röner inflytande häraf. Således hade fågeln blifvit
fortplant-ningsduglig, innan den ännu fått »ren» dräkt. En annan
egendomlighet med den var dess jämförelsevis ringa storlek. Den
högra vingen var 413 mm. lång (den vänstra ungefär 1 cm.
kortare), under det att motsvarande mått hos de båda andra
fåglarne, som skötos samtidigt, voro resp. 433 och 436 mm.
och hos ett fjärde exemplar (från Stockholms skärgård) också
433 mm. Alla dessa fyra fåglar voro af samma kön, nämligen
hanar.

3 —lais. Fauna och Flora 1919. Häft. 1.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 00:21:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1919/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free