Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42 fauna och flora
Sistnämnda egenskap, nämligen kölade fjäll på undersidan, är
ovanlig och återfinnes blott inom ett eller två släkten till inom den
egentliga ödlefamiljen, Lacertidae. Alla de andra äro eljest
undertill släta. E. L.
Dvärgmåsen (Larus minutus Pall) vid 68:e breddgraden.
Den 28 maj i år observerade jag tvenne exemplar, sannolikt
hane och hona af denna sällsynta, så vidt jag kunnat utröna icke
tidigare i Lappland anträffade mås, kretsande öfver Muonio älf vid
Muonio kyrkoby. Den ena fågeln, en hona, blef sedan följande
natt vingskjuten af någon tjufskytt och infångades på morgonen
lefvande på stranden invid min bostad, hvarigenom en eventuell
bosättning här omöjliggjordes. Den förvaras i min samling. Se
närmare Finlands Jakttidskrift 1918, häfte 7, sid. 165 —168.
Justus Montell.
Skäggdoppingen (Podiceps cristatus L.) för andra gången
anträffad i Muonio.
Vårsommaren 1903 sköt skoginspektor S. Ruhlin en
skäggdopping i Kangasjärvi i finska Muonio (jämför E. Orstadius:
Märkliga fågelfynd inom Pajala socken med omnejd. Fauna och Flora
1907, häfte 5). Exemplaret, som jag varit i tillfälle att granska,
förvaras, väl uppstoppadt hos förvaltaren Lundström i Pajala.
Denna sydliga art har nu åter visat sig här uppe. Den 2
augusti i år, då jag gick ned till stranden af Muonio älf vid min
bostad för att taga ett bad, såg jag en ensam skäggdopping, som
ifrigt dykande uppehöll sig på älfven, tyvärr dock utom skotthåll.
Det var en gammal fågel i praktdräkt, hvarför intet tvifvel om
bestämningens riktighet kan uppstå, så mycket mer, som jag hade
en god prismakikare med mig.
Justus Montell.
Finnes tofslärkan vid Stockholm.
I D:r P. Rosenius’ vackra arbete »Sveriges fåglar och
fågelbon» läses om tofslärkan (sid. 245): »År 1909 har hon tagit
Ladugårdsgärde i Stockholm i besittning och håller sig där
alltsedan med åtminstone tvenne par.» Någon uppgift om hvem som
lämnat detta meddelande finnes ej. Emellertid föreföll
meddelandet tämligen misstänkt, och jag har sökt erhålla visshet i saken.
Flera personer har tillsports, men ingen kände till något om
tofslärkan på Ladugårdsgärde, och dock är denna fågel så i ögonen
fallande, att den ej borde undgått intresserades uppmärksamhet.
För någon tid sedan hade tidskriften emellertid nöjet mottaga föl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
