Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA FORSKNINGSRESANDE
FRÅN ÄLDRE TIDER
99
bor hos, en afkomling af de första franska kolonisterna, odlar
dock både vin och frukt.
Den 6:te oktober brytes upp söderut till varma baden i
Hottentotts Holland, ett ställe vi känna till från Sparrmans
resa, och härifrån österut in i Karroofälten med dess taggiga
mimosor och succulenter, framförallt Mesembryanthemum edule,
hvars frukt skalas och ätes (»hottentottsfikon»). Klippdassar
och ett stort ormberg omtalas, i hvilket alla traktens ormar
vintertid ligga i dvala; då det blir sommar, krypa de ut igen
»ofta ihopvicklade uti stora knippen och spridas hvar och en
åt sit håll för at igenom tjänlig föda återvinna det hull, som
de i dette sitt hide förlorat». Från varma baden går vägen
till Svellendam, hufvudorten i trakten med säte för landt-drost,
ett slags landshövding skulle vi säga, och därifrån till en i
närheten liggande stor skog, en sällsynthet i detta land, »för
at lära känna Afrikas egna trädslag». Så vidare några
dagsresor österut, men snart delar man upp expeditionen, så att
Immelman med vagnen fortsätter stora vägen rakt österut
genom Lange Cloof, medan Thunberg och de öfriga till häst
veko af mot sydost in i Houtniquas och fram mot sydkusten.
Landet här »var öfver allt ganska kullrigt och bestod nästan
af intet annat än flacka, gräsrika fält, smärre kullar och
skogbeväxta vatnrika dälder. Uti skogarne voro stora och höga
trän, men oftast krokige och illa växta, samt täckte med måssar,
lika som i de nordiske länder». Täta snår göra det ofta
omöjligt att komma fram, och Thunberg skildrar, hur han kryper
uppe på de taggiga buskarna slitande sönder både sig själf
och kläder för. att komma åt något rart i blomväg. Liksom
i de öfriga delarna af landet man genomfarit lågo här och
hvar landtgårdar, tillhöriga holländska eller andra kolonister
samt skötta med hjälp af hottentotter som slafvar. En sådan
gård var t. ex. »Magermans Kral, som tilhörde Fredric Seele.
Tröttare, våtare och värre tiltygade (man hade under ihållande
regn gått öfver en strid flod och trängt igenom täta
buskskogar) kunde vi väl aldrig framkomma til någon bondgård,
och sämre kunde vi väl aldrig blifva härbergerade. Ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
