Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA FORSKNINGSRESANDE FRÅN ÄLDRE TIDER
103
håller sig härstädes, och visse år ankommer hit ifrån de längre
bort liggande länder, flyttande, til et oräkneligt antal». Landet
är tämligen slätt utan buskar och skog men med goda
betesmarker. Några träd af Protea grandiflora stå strödda här och
hvar. Här finns det ännu stora hottentottbyar och blott några
få nybyggare, hvarför det är härlig vildmark, men nybyggarna
fara våldsamt fram. »Vilde djur förödas utan barmhertighet,
eftertänka och hushålning, så at somlige nedskjutas för ro
skull, och somlige utrotas, antingen för den skada de göra
honom i dess hushålning, eller för deras hudar och skin».
»Bland de få örter, som bergen ägde, fans den besynnerlige
Flugbusken (Rosidula dentata), hvars blader äro öfvertäckte
med fina hår och en seg slemig vätska, vid hvilken smärre
insecter altid fastne. Den insattes i husen, för at dermed fånga
flugor.»
Från Båckfälten anträddes återresan åt sydväst öfver
bergen till Röde Sand, där man dock varit året förut, och
sedan till Svellendam och därifrån till sydkusten till Mosselbay.
Här vändes åter mot norr och så åt öster genom Lange Kloof
fram till Zecko-rivier, där man tog in hos samme man som i
fjol, Jacobus Kock. Denne hade i sin krafts dagar varit en
väldig jägare och hade mycket att berätta om lejon, elefanter
och flodhästar, stordjur som nu höllo på att försvinna från
trakten. Efter en veckas uppehåll här bröts upp österut, och
10 december gick man öfver Gamtous-rivier och var därmed
utanför holländskt område i rena vildmarken, eller kafferlandet,
som dock här i gränsområdet hufvudsakligen bebos af
hottentotter eller biandfolk af dem och kaffrerna. »Landet var
här öfver alt fult af hvarjehanda vildt, och sålunda mycket
farligt för odjur, at färdas igenom. I synnerhet voro vi
bekymrade för vare dragare, som af Lejon lätt kunde skrämas,
och för oss förloras». Stora hjordar bufflar betade på fälten,
och där träffades »randiga Hästar och Åsnor (Equus Zebra och
QvaggaJ, Hartebeestar (Capra dorcasj, Kudus (Capra
strepsi-cerosj mef flera», och i skogarna skrämdes Thunberg vid
botaniserandet »icke allenast af färske spår efter Bufflar, utan också"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
