Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLIMATETS INVERKAN PÅ REPTILIERNAS FÄRGER I I 5
intressant studiematerial till formutvecklingen och dess
beroende af klimatiska faktorer. Så t. ex. befolkas klipporna i
västkustens urskogsomráde och vissa vegetationsrika
bergområden af typformen L. saxicola f. typica Evers., som har ett »
starkt grönt inslag, alltså motsvarande de italienska och
dalmatinska murödlorna. I de torra, vegetationsfattiga
höjdområ-dena kring Titiis representeras arten af den betydligt mindre,
grå och aldrig gröna var. portschinski Kessl., detsamma gäller
om var. defllippi Cam. uppe i Aserbeidschans högland. Ja,
uppe i ryska Armeniens torra sandstensklippor — öfre
Tschoroch-dalen — funno Lantz och jag den allra minsta, sprödaste
och mest platthufvade varieteten, hvilken vi funno starkt
afvikande från de öfriga och kallade var. parvula. Kaukasus
har emellertid äfven sin »serpa»-typ i den hufvudsakligen i
sydväst förekommande forma rudis Bedr. Här ha vi ett stort,
kraftigt djur, som både i storlek, fjällbeklädnad och färg
betydligt afviker från hufvudtypen. Vi funno henne i det
urskogsbeklädda, regnrika Batumområdet, där man (enl. Radde)
noterat en maximalnederbörd af 261 mm. på ett dygn! Det
först i ögonen fallande hos denna underart är den betydande
storleken, ännu större än den syditalienska serpans, och den
mörka färgen. Man skulle först nästan tvifla på, att formen
rudis hörde till samma »art» som de öfriga kaukasiska
murödlorna. Men så fann jag i trakten kring badorten Borshom
en variation, som kunde anses utgöra »aritmetiska mediet»
mellan den typiska och ruofo-formen. Alla murödlor i den
rikt grönskande Borshomskaja-klyftan visade de båda
formernas karaktärer förenade, fastän grundfärgen var enbart mörkt
gråbrun, utan grönt inslag. Antagligen har den geografiska
utvecklingen följt Ssuramkedjan, som norr om Borshom förenar
Stora och Lilla Kaukasus.
Hvilka kunna nu orsakerna vara till denna olikhet mellan
artens stabila varieteter? Jag tror knappt, att näringsfrågan
spelar en så stor roll som den klimatiska, om också
vegetationen i rudis-formens hemtrakter bjuder på en rikare
insektsfauna än de torra, vegetationsfattiga bergstrakterna. Men vik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
