Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLIMATETS INVERKAN PÅ REPTILIERNAS FÄRGER I 25
ätare bland däggdjur och fåglar rätt väl förstå sig på att
äfven oskadliggöra giftormarne.
Vi ha i det föregående sett, att redan på det undersökta,
jämförelsevis inskränkta området färgintensiteten ökas mot
ekvatorn, icke minst som sekundär könskaraktär hos hanarna,
men ofta äfven hos honorna. Dock aldrig så, att arten
därigenom tager skada, t. ex. i ökentrakter och på stäpper —
vanligen de soligaste och hetaste områdena! — men där en
liflig färg eller teckning skulle hota artens bestånd. Och i de
fuktigare trakterna möter oss en rikare pigmentering som
motsats till regeln, dels kanske såsom skyddsfärg, men
antagligen framför allt som medel för starkare värmeabsorption.
Geckoerna äro det bästa exemplet på djur, som för nyssnämnda
ändamål, för helt korta solskensstunder ikläda sig en intensiv
pigmentering. De taga alltså i motsats till oss människor —
bildlikt talat — på sig mörkare, mer värmeabsorberande
kläder, när de gå ut i solen! Den kaukasiska rudisAormtn torde
likaså vara ett exempel på detta, fastän möjligheten att »byta
kläder» fattas henne, hon bär alltid den varma dräkten. Kanske
vi genom jämförelse med henne kunna finna förklaringen till
den hittills så gåtfulla svarta dräkten hos ödlorna på
Medelhafvets klippöar. Vår regel, att solen framkallar intensivare
färger, neutraliseras alltså dels af nyttighetsprincipen (honor,
ungdjur och den öppna terrängens djur), dels ock af vissa
klimatiska faktorer (stark fuktighet, som framkallar behof af
starkare värmeabsorption). Hos skymnings- och nattdjur (de
flesta geckoer) spelar färgintensiteten ingen eller
underordnad roll.
På fångna exemplar af i det föregående nämnda arter,
framför allt ödlorna, torde mången djurvän gjort den
iakttagelsen, att djurens praktfärger äro beroende af att sol och värme
verkligen finnas i den mängd, de äro vanda vid i frihet.
Annars aftar färgintensiteten, djuren mörkna afsevärdt. Härom
finnas erfarenheter tillräckligt, men intressant vore att pröfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
