- Project Runeberg -  Fauna och flora / Fjortonde årgången. 1919 /
129

(1906-1936) With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TILL KÄNNEDOMEN OM NÅGRA SVENSKA FÅGLARS HÄCKNINGSVANOR 129

gran och på något större höjd. Äfven i dessa båda fall var
emellertid fordran på ett bekvämt och säkert stöd för boet i
hög grad förverkligad, enär respektive grenar mot spetsen
fingerformigt upplöste sig på sådant sätt, att präktiga
bofasten uppkommo.

Det högst belägna talltrastbo, som jag iakttagit, var ett,
som jag i början af 1890-talet fann i en stor al på kärraktig
skogsmark i Källerstad socken af Småland. Detta bo torde
legat på 9 à 10 meters höjd, hvarest trädets stam delade sig i
ej mindre än tre fortsättningsstammar, mellan hvilka en djup,
präktig skål bildades. Boet, som var placerat i denna, var i
själfva verket fullkomligt osynligt från marken, men dess
tillvaro förråddes af fåglarne själfva, hvilka på vanligt sätt
surrande flögo rundt omkring boträdet.

Bidrag till kännedomen om domherrens häckningsvanor.

Äfven öfver detta ämne må i anslutning till R. Nicolins
meddelande i »Fauna och Flora», häfte 6, 1918, fogas några ord.

I södra Sverige häckar domherren nog oftast just i sådan
hagmark med blandskog af björk och barrträd, som det af N.
omnämnda fyndet från Säbylund i Nerike synes afse. Själf
har jag flera gånger i olika delar af Småland funnit
domherren bosatt i dylik terräng eller närmare angifvet i ängs- eller
hagmark, där löfskog af björk, ek m. fi. ädla löfträd förut
dominerat, men granen varit stadd i rask invandring, ehuru t. v.
mest i form af buskar eller unga träd. Ofta växa som bekant
på sådan mark enar af aktningsbjudande höjd och spetsigt
pyramidformig eller rent trädformig växt, och just i dylika
enträd tyckes domherren med förkärlek lägga boet, vanligen
på 2 à 3 meters höjd. Äfven i Småland har jag dock ett par
gånger funnit domherrbon i större granbuskar på gamla
igenväxande hyggen i ren, sammanhängande barrskog.

En mera afvikande boplats för domherre iakttog jag i
början af juli år 1905 i Fors socken af Jämtland, då jag fann

9 — 19210. Fauna o. Flora 1919. Häft. 3.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 00:21:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1919/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free