Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHAN AXEL PALMÉN † I37
råde har P. dock kraftigt befordrat äfven dessa forskningar i
Finland. Redan år 1889 hade han sålunda grundlagt den
första zoologiska stationen i Finland på Lovö i Esbo socken i
Finska viken 12 km. från Hälsingfors. P. hade för detta
ändamål på egen bekostnad hyrt en fiskarstuga, till hvilken för
sommaren fördes nödiga instrument, apparater och reagenser från
universitetets zoologiska institution i Hälsingfors. Vid denna
provisoriska station arbetade under sommaren 1889 dåvarande
magistrarna K. M. Levander och D. A. Wikström. Denna
sommarstation var, oafsedt en del afbrott, i verksamhet till år
1900. Palmén började emellertid se sig om efter en lämpligare
plats för en permanent större zoologisk station och lyckades
äfven finna en sådan i Tvärminne by i närheten af Hangö.
Här köpte han nödig mark och lät uppföra laboratorier och
bostäder för de vetenskapsmän och studenter, som ville arbeta
vid stationen. Det vetenskapliga arbetet där kunde taga sin
början år 1902. Med aldrig tröttnande intresse ledde och
ordnade Palmén själv alla praktiska anordningar och arbeten vid
stationen och bistod de där arbetande vetenskapsmännen och
studenterna med råd och dåd. I sitt testamente har Palmén
till universitetet i Hälsingfors donerat Tvärminne zoologiska
station för att där upprätthålla en vetenskaplig inrättning som
hittills.
Jag har redan tidigare nämnt, att Palméns zoologiska
forskning slagit in på tvenne huvudbanor, nämligen den
geografiska och den genetisk-morfologiska. Medan den senare
riktningen dominerade under den senare hälften af
1870-och förra hälften af 1880-talet, har den förra därefter åter gjort
sig mera gällande. Likasom flera andra biogeografer, såsom
t. ex. Ragnar Hult och Gunnar Andersson, har Palmén
småningom utsträckt sitt intresse från sitt biologiska
specialområde till geografins hela vidsträckta forskningsfält, fastän han
aldrig framträdt som geografisk forskare. År 1887 tog Palmén
initiativet till en stort planlagd naturvetenskaplig expedition
till Kolahalfön, i hvilken utom honom själf bl. a. deltogo
geologen W. Ramsay och botanisterna V. F. Brotherus och A. O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
