Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÄRRE MEDDELANDEN
143
känna igen. Någon gång kan man få höra tofslärkan, flygande
på en viss höjd öfver marken och fladdrande med vingarna,
frambringa sin sång, som visserligen inte kan mäta sig med
sånglärkans men som likväl utgör en angenäm omväxling i denna.
Gasverket, Göteborg den 4/* 191g.
Axel Hall.
Till frågan om dubbeltrastens häckning.
På grund af notis i Fauna och Flora, h. 6, 1918, får jag
omnämna, att jag flera gånger funnit dubbeltrastens bo lågt ned i
smärre ungträd eller stubbar. Så ie/i 1915 å Stenhällan i Bodums
socken i Ångermanland, där bo med 3 nästan orufvade ägg låg
1 m. från marken i en liten (2 m. hög) margran (större träd
funnos invid liksom vid alla följande fall) och 26/s 1910 å S.
Stenhällans kronopark i Bodums socken, där bo låg 1 1/2 m. upp i
unggran. Det senare boet innehöll 2 nyss kläckta ungar jämte 2 ägg.
Dagen därpå — efter starkt snöfall — var boet fylldt med snö.
Den s% 1910 fann jag å samma plats bo c:a 4 m. upp i en
ihålig c:a 5 m. hög stubbe. Stubben var öppen upptill och
sprucken, så att remnan tjänade som ingångsöppning. Ett ägg av 4
var sprucket —■ måhända sönderfruset vid kylan och snöfallet 26/5
—27/r>. Den bjq 1918 fann jag likaledes ett bo inuti en stubbe.
Det var vid Vuolusjärvi, 3 mil norr om Kiruna — sålunda mycket
nordlig häckplats — och innehöll 5 ägg under kläckning. Stubben
var endast c:a 1 Va m. hög, ihålig och sprucken och boet låg c:a
1 m. från marken i den vida hålighet, som bildats och som var
öppen upptill.
Jag har i år två talgoxar, som sedan 24 december dagligen
besöka min veranda och äta af de skogsfåglar, som jag har
hängande där. Ett par hjärpar ha blifvit illa åtgångna, men äfven en
tjäderhöna ha de lyckats plocka på ett par ställen. Det är
troligen första gången talgoxen visat sig här i Kiruna.
Kiruna den 10 mars 1919.
Sune Hederström.
Något om sidensvansarnas dräkter.
I Dansk ornithologisk Förenings Tidskrift n. Aargang, haft r.
finnes en synnerligen sakrik uppsats angående sidensvansens
biologiska förhållanden af H. Tho. Z. Schaaning, där bland annat
författaren i tvenne tabeller noggrant framställer lackspetsarnas
storlek och antal samt i öfrigt vingarnas och stjärtens teckningar
och färger hos äldre och yngre fåglar. Bland det mest intressanta
i denna uppsats är påvisningen, att lackspetsar i stjärten, som äro
så sällsynta — jag har haft tillfälle att under årens lopp studera
ett par hundratal sidensvansar under deras vintervandringar, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
