Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BLASKUR1T
’57
på hvilka köttsidan är hvit, sägas vara ’härd’ (fullhåriga) eller
’gilla’; de som på samma sida äro mer eller mindre mörka,
förrådande att de tagits innan skinnet erhållit sin ljusa
vinterdräkt, benämnas ’svartbakar’ eller ’blábakar’. Äfven
förekommer benämningen ’rönackar’ på sämre vara (af förut antydd
anledning: sommardräktens långvarigare kvarsittande på
bakhufvudet).1
Det återstår, sedan jag sökt visa, att de gamla
dokumentens kvalitetsbestämningar äro framför allt /artbestämningar,
att dock till skärskådande upptaga den förklaringen, att
’biaskurit’ skulle vara en beteckning för, huruvida skinnet vore
beredt eller icke.
Denna de äldre uttolkarnas (Loccenius’, Verelius’,
Burmans och Ihres) mening, förkastad af Schlyter, vederlägges
enbart af det förhållandet, att — såvidt bekant — inga
vildtskinn plägat föras beredda i handeln.2 Beredningen har i äldre
som nuvarande tid hört bundtmakareyrket till, och de nu
nämnda bestämningarna tillkomma med all tydlighet skinnen
såsom naturprodukter eller skatte- och upphandlingsvaror före
beredningen.
Hvad nu slutligen den senare sammansättningsdelen i ordet
’biaskurit’ (’blaskorin’) angår, så fattar jag denna (ston?,
participform af skära), i likhet med nyss nämnda uttolkare, såsom
helt enkelt betydande ’lösskuren’, ’flådd’ (medan skinnets
köttsida ännu är bia, mörk, ej gulhvit såsom på det salugilla,
såsom skatte- och handelsvara fullgoda skinnet).
När Nordlander, anf. upps., vill gifva ordet en kvalitativ
betydelse beträffande färgen: »ej fullständigt blått (svart)» och
till stöd därför anför, efter en västmanländsk garfvare,
yttrandet: »Jag vill ej betala så och så mycket för skinnet, ty
det är ’skuret, så motsäges detta däraf, att denna betydelse af
ordet befunnits okänd för de körsnärer och vildskinn-handlande
1 Meddel. af, bl. a. skinnhandlande, körsnären V. A. Cedermark i
Sollefteå, hvilken under ett 50-tal år praktiserat yrket och är väl förtrogen
med dess förhållanden.
2 Widmark, »Beskrifning öfver provinsen Helsingland», I, s. 292, återger
också ’blaskurin skin’ med »oberedda skinn», tydligen efter dessa äldre källor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
