Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I90 FAUNA OCH FLORA
Dvärgmåsen (Larus minutus) i Tåkern under häckningstiden.
Den 30 sistlidne maj hade jag nöjet att iakttaga dvärgmåsen i
Tåkern. Den uppehöll sig bland en större koloni skrattmåsar, som
häckade på tufvor och flytande vassbankar i vassarna utanför
Renstad. Af fågelns uppträdande att döma, synes det sannolikt, att
den häckade därstädes. Då vår båt ännu var några hundra meter
från den plats, där skrattmåskolonien var belägen, möttes vi av
dvärgmåsen, som sedan förföljde oss en längre sträcka, kretsande
tätt öfver våra hufvuden. Den visade sig härvid vara betydligt
mindre skygg än skrattmåsarna. Dessa senare höllo sig ungefär
ett bösshåll från oss. Dvärgmåsen åter kom betydligt närmare och
var ofta endast några meter öfver oss. Det svarta på hufvudet kunde
därvid tydligt urskiljas, liksom, fågelns korallröda ben skarpt
af-stucko mot den hvita dräkten. Då de flesta äggen i
skrattmåskolonien höllo på att kläckas, ville jag ej uppehålla mig för länge
på platsen och därigenom störa måsarna i deras rufning, hvarför
jag ej kunde konstatera dvärgmåsens häckning. Endast ett par af
arten iakttogs.
Sandhem den 9 juni 1919.
Nils Törnquist.
Råksamhälle vid Uppsala.
Vid ett besök 12 sistlidne april å Vaksala kyrkoherdeboställes
»skog» nära Roslagsbanan ■— en talldunge på slätten, bildad af
cirka 100 grofva och rätt höga träd — observerade jag en mängd
fågelbon i trädtopparna. Ehuru inga fåglar då visade sig, var det
tydligt, att man här hade framför sig en råkornas boplats. Som
någon sådan, så vidt jag vet, ej varit känd i vårt land
ofvanför Västergötland,1 gladde mig upptäckten och beslöt jag mig för
att längre fram på våren söka reda ut saken.
Först i dag blef emellertid tillfälle därtill. Kommen fram till
dungen hade man ett 1 oo-tal kraxande råkor framför sig, kretsande
öfver trädtopparna, där de stundom slogo sig ned. Ibland kröpo
ungar in i bona, men fast dessa syntes små, försvunno fåglarna då
för åskådarens blickar, så att man ej kunde bilda sig något
begrepp om huru många ungar, som lågo där, när den stora
fågelsvärmen flaxade omkring en. Samtliga bon lågo högt och ute på
grenarna i trädtopparna, ofta flera, i ett par fall fyra stycken, i
samma tall. Topparna voro i en del fall anmärkningsvärdt glesa,
sannolikt efter åverkan (nötning?) af fåglarna, som särskildt i en
nästan torr topp slogo till massvis, och förefaller det mig som om
detta råksamhälle ej skulle vara en nyhet för året.
En liten bostadslägenhet finnes invid denna talldunge, men,
som folket därstädes nyligen flyttat dit, kunde ingen upplysning i
saken fås.
1 Råkor häcka äfven i Vadstenatrakten. Red. ■
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
