Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
FAUNA OCH FLORA
som blott flytta genom Östergötland. Det är också att märka,
att storjägaren Lloyd ej kände till knölsvanen annat än från
»the most southern parts of Sweden», d. v. s. Skåne. Ännu
så sent som i tredje upplagan af »Skandinaviens Fauna» 1858
omnämner äfven Sven Nilsson knölsvanen blott från Skåne.
Detta är särdeles märkligt, ty nämnda författare var i
allmänhet väl underrättad och hade god känning med landets jägare,
åtminstone under tidigare år. Det synes därför knappt
möjligt, att svanar skulle ha kunnat häcka i betydligare antal och
under någon längre årsföljd i Tåkern, utan att det kommit till
Sven Nilssons kännedom.
Omkring tio år senare, då A. E. Holmgren skref sin fauna,
kunde han emellertid meddela, att i Tåkern »häcka årligen ett
tämligen stort antalet [knölsvanar], äfvenså i Hjelstaviken (vid
Ekolsund)». På 1860-talet vet man alltså med full säkerhet,
att knölsvanarna voro bofasta på båda de ställen, som vi nu
äro vana att betrakta som deras stamorter här i Sverige. Men
frågan när de kommo dit är härmed ingalunda besvarad, dock
torde man kunna säga, att genom sammanställning af
Bohmans och Holmgrens ofvan citerade yttranden tiden för
knölsvanarnas bosättande i Tåkern sannolikt begränsas
ungefärligen till perioden mellan 1840 och 1860.
I hopp om att kunna få någon mera exakt uppgift har
jag också skrifvit till godsägaren G. Lohm, som ju är vår tids
främste Tåkern-jägare, och bedt honom höra efter bland gamla
jägare, om han kunde få någon upplysning i denna fråga. Hr
Lohm har som svar vänligen meddelat, »att en gammal
Tåkernjägare, J. W. Johansson i Herrestad Domaregård sköt sin
första svan i Tåkern 1850, men tror sig säkert minnas, att det
fanns svanar år 1845, fastän mera sällsynta». Denna uppgift
går ju ganska bra ihop med det ofvanstående. Det är också
att märka, att Tåkern i början på 1840-talet sänktes omkring
2 meter, och denna sänkning lär ha blifvit fullbordad 1847.
Enligt en annan uppgift släpptes vattnet ut genom den
uppgräfda kanalen redan 1844. Sjön blef härigenom i hög grad
förändrad och helt grund öfver hela sin stora utsträckning, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
