Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23°
FAUNA OCH FLORA
senare återkom för att göra mig underrättad om deras
befinnande, voro de just lyckligen utflugna. Det obetydliga boet
var byggdt af fina björkkvistar och nu fullkomligt genompyrdt
af ungarnas spillning.
I denna trakt, där slättens små granskogar och främst
de förvuxna granplanteringarna i den närbelägna sjön Tåkerns
strandskog bjudit på utmärkta häckplatser, har ringdufvan
tillförne varit synnerligen talrik. Emellertid har det gallrats
betydligt på senare år i de tätvuxna grankvarteren, och
tänkbart är, att den därigenom uppkomna bristen på boplatser
föranledt dufvorna att hellre än att öfverge sitt gamla stamhåll
inom dess gränser pröfva på nya bosättningsmöjligheter. De
ha då till en början i människornas grannskap sökt samma
trädslag för sitt bo som på den ursprungliga häckningsplatsen
i skogen. Så länge de ännu lefva vildlif, begagna ringdufvorna
nämligen i dessa trakter uteslutande granen som boträd. Så
pass långt på vägen mot »kulturlifvet» har ringdufvan, enligt
hvad jag senare erfarit, avancerat på ännu ett ställe i samma
trakt, nämligen i Hofgårdens trädgård, där äfvenledes en
granplantering på senare år fått tjäna henne till häckningsplats.
Efter detta mellanstadium ha ringdufvorna så till slut tagit
steget fullt ut och bosatt sig i ett löfträd inne mellan
byggnaderna på en starkt trafikerad gårdsplan.
Att det verkligen var grangruppens fågelpar, som tagit
linden i besittning för den första kullen, synes troligt därutaf,
att under tiden för denna häckning grangruppen stod tom för
att kort efter sedan ungarna lämnat boet i linden åter intagas
af ett par dufvor, hvilka att döma af det flitiga kuttrandet
hade årets andra kull i sinnet.
Som bekant, tillhör ringdufvan redan flerstädes i utlandet
kulturfåglarnas led. I Brehms Tierleben, 4 uppl. 1911, finnes
härom för Tyskland följande uppgift: »Ausnahmsweise siedelt
sie sich auch inmitten der Dörfer oder selbst volkreicher
Städte auf einzelnen Bäumen an». I årg. 1908 af denna tid-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
