Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om istidens inflytande på skogarnas
sammansättning.
Af
Anton Sörlin.
tt förhållande, som sedan lång tid tillbaka
väckt vetenskapsmännens, och kanske speciellt
forstmännens uppmärksamhet, är, att Europas
flora, jämfördt med andra geografiskt
mot-svariga områden å norra hemisfären, är
påfallande fattig på trädarter. Med tanke på den
nationalekonomiska sidan af saken har man också sökt öka
detta antal genom införande af en hel del utomeuropeiska
arter och i samband därmed uppställt frågan om orsaken till
nämnda förhållande.
Om man jämför ex. Nordamerikas växtvärld med Europas
så faller det genast i ögonen att den förra har en mycket större
artrikedom och dessutom ofta en tydligt starkare årstillväxt
hos de enskilda individen. Antalet ekarter är sålunda i Europa
20, i F. S. 50, tallarterna nå i Europa knappt öfver 10-talet
men i F. S. finnes 40, enbart i Kanada, 15 koniferer. Nu har
ju F. S. en betydligt större utsträckning än Europa, men
skillnaden emellan dessa siffror är för stor för att denna förklaring
skall räcka. Bland dessa amerikanska växter finnas en hel del
släkten, som fullkomligt saknas i de europeiska skogarna, ex.
hickory (Carya) med nio vittspridda arter, Magnolia med 7
hufvudarter, plataner med 3, Katalpa och Sequoia med 2 arter,
Liriodendron, Sassafras och Liquidambar hvardera 1 för att
nämna några af de mest kända. En hel del af dessa ameri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
