Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3°
FAUNA OCH FLORA
göra dá, hvad man kallar relikter. I vissa trakter äro dessa
relikter blott enstaka och träffas endast i särskildt skyddade
lägen, i andra äro de däremot mera talrika, så att de i viss
mån rent af kunna ge landskapet ’en sydligare prägel, än hvad
breddgraden eljest medgifver. Ett sådant landskap är till en
viss grad mellersta Jämtland. Då vi nu finna gröngölingen
bofast inom detta område så långt norr om hans egentliga
nutida nordgräns kring nedre Dalälfven, är ju detta ett fenomen,
som rätt mycket erinrar om reliktförekomst och frågan är, om
man ej har rättighet att tolka saken så. Det är ju att märka,
att gröngölingen ej är någon flyttfågel. Den ger sig ej heller
upp på fjällen och kan sålunda ingalunda tänkas ha vandrat
in från norska sidan, en förklaringsgrund, som man i vissa
andra fall har kunnat tillgripa, då fåglar, egentligen dock blott
flyttfåglar, i norra Sverige träffats norr om sin normala
utbredning. Att gröngölingen i Norge kan lefva på högre
breddgrader än hos oss, beror naturligtvis på det där blidare
klimatet. En omständighet som äfven bör beaktas i detta
sammanhang är, att gröngölingen liksom andra hackspettar under
den tid, då den ströfvar något mera omkring, ej är sällskaplig
eller ens lefver parvis, utan är en komplett enstöring. Sådana
vanor äro gifvetvis ett stort hinder för en tillfällig utbredning
språngvis, och däri ligger då också ett stöd för hypotesen,
att förekomsten i Jämtland skulle kunna betraktas som relikt.
Gråspettarna ha en helt annan historia. Från det
gemensamma centrum ha de trängt norrut i östra Asien och tagit
denna del af kontinenten helt i besittning. Sedan ha de genom
södra Sibirien kommit västerut till Ryssland och därifrån, dels
vandrat in i mellersta Europa, dels öfver Finland till vår halfö.
I motsats mot gröngölingen är alltså gråspetten en östlig
invandrare och ursprungligen kommande från samma centrum
ha de båda formserierna på skilda vägar kommit till Europa
och där åter mötts.
På tal om våra hackspettars invandringsvägar kan det i
detta sammanhang måhända vara lämpligt att erinra därom,
att mellanspetten säkert kommit söderifrån samma väg som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
