Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN BOTANISK EXKURSION PÅ VULKANEN NINAGONGO 59
bergstrakten strax öster om vulkanområdet, 7 däremot ej
heller från dessa berg, d. v. s. ej alls inom det centralafrikanska
bergsområdet. Så är Agrostis producta hittills blott angifven
från Kilimandscharo och Massaihöglandet, Lathyrus Schimperi
från Abyssiniens; berg och Gallahöglandet, Pennisetum
glabrum från Abyssinien och Massaiplatån samt Pennisetum
trisetum och Senecio subsessüis endast från Abyssinien; Trisetum
lachnanthum är hittills angifven från bergen i Abyssinien,
Kamerun och Fernando Po samt Cerastium simense från
Abyssinien, Kilimandscharo och Kamerunberget, hvarför
Ninagongo-fyndet för dessa två bildar en förbindelseled mellan deras
östliga och västliga fyndorter.
En blick på Afrikas karta visar, att redan de arter, som
vi här kommit att omnämna, ega en utbredning, som väcker
intresse. De förekomma nämligen, som vi sett, på flera af
kontinentens inom tropikzonen belägna högre berg, hvilka
emellertid äro åtskilda af ofantliga vidder, täckta af en helt
annan vegetation. Mellan Kilimandscharo och Ninagongo ligga
c:a 800 kilometer af stepper och skogar och Kamerunpiken
skiljes från Virunga-vulkanerna af det väldiga urskogstäckta
Kongo-bäckenet; fågelvägen mellan dessa berg mäter ungefär
2,400 kilometer. Och granska vi närmare äfven de öfriga i
Ninagongos flora ingående arterna, så finna vi ytterligare
massor af exempel på en dylik egendomlig utbredning.
Visserligen ingå däri en del former, som äro spridda mer eller
mindre jämnt öfver det tropiska Afrika, gående ned äfven på
de lägre liggande landsträckorna. Helt naturligt äro dessa
talrikast inom bergets undre regioner, färre inom de högre.
Ört- och snårvegetationen nedtill på bergssidorna uppvisar 27
representanter för denna typ, skogsområdet 7 och den
subalpina-alpina regionen 3. Men hela återstoden af artbeståndet
hör till den kategori, som kan betecknas som den afrikanska
bergsfloran med förekomst inom flera eller färre af de högre
bergstrakterna, men felande inom mellanliggande landsträckor.
Hur skall nu detta egendomliga förhållande förklaras? Hur
hafva dessa växter kunnat komma öfver från det ena berget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
